Viltförvaltning

2022-10-01 Förbundets remissvar till Naturvårdsverkets förslag till nationell plan för förvaltning av björn, varg, järv och lodjur 2022-2027.

2022-09-08 Remiss av Naturvårdsverkets förslag till nationell plan för förvaltning av björn, varg, järv och lodjur 2022-2027. Den nationella planen handlar om mål och inriktning för rovdjursförvaltningen, samt vägledning till länsstyrelserna vid upprättandet av regionala rovdjursförvaltningsplaner. Det finns mera underlagsmaterial som hör till detta arbete på Naturvårdsverkets webbplats.

2021-10-14 Viltskadecenters rekommendationer för ersättning i samband med rovdjursskador: På begäran av Naturvårdsverket lämnar Viltskadecenter härmed följande rekommendationer beträffande bidrag och ersättningar för rovdjursangripna tamdjur enligt Viltskadeförordningen 2001:724, 11 och 12 §§ samt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2018:5 (konsoliderad med ändringsföreskrifter NFS 2019:4).

2021-09-12  ”Att leva nära stora rovdjur” SNV Rapport 7005, augusti 2021. Perspektiv på psykosociala och socioekonomiska konsekvenser. Av Annelie Sjölander-Lindqvist, Simon Larsson och Juliana Bennett vid Göteborgs Universitet. En studie finansierad av Lantbrukarnas Riksförbund, Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet. Se även pressmeddelande från Göteborgs Universitet.

Fäbodbruket ingår i studien och är relativt tydligt omnämnt i den omfattande rapporten. Representanter för Förbundet Svensk Fäbodkultur deltog i djupintervju. Fäbodbrukare deltog också i telefonintervjuer.  Nedan förmedlas en del ur sammanfattningen:
Frågan om stora rovdjur i det svenska landskapet har under en lång tid varit föremål för diskussioner och debatt. Rovdjursförvaltningen ska arbeta för en gynnsam bevarandestatus samtidigt som samexistens mellan människor och rovdjur ska främjas och rovdjursangrepp förebyggas och begränsas. Det inkluderar att förvaltningen ska ta hänsyn till psykosociala och socioekonomiska konsekvenser samt arbeta för att minska konflikter relaterade till stora rovdjur. Baserat på studiens många kontakter med jägare och lantbrukare, även fäbodbrukare, så lämnar man ett antal förslag på åtgärder och vidare insatser, bland annat följande:
• Att ersättningsnivåer för skadade, skrämda och dödade djur samt för arbetsinsatser i samband med angrepp utreds på nytt genom att tillsätta en nationell arbetsgrupp som består av representanter från rovdjursförvaltningen och berörda departement, intresseorganisationer som representerar lantbruks- samt jaktintresset samt att utredningen även inkluderar lantbruksföretagare och jägare som blivit beviljade bidrag och ersättning. Arbetsgruppen bör ledas av tredje part med god insikt i naturresurskonflikters sociala, ekonomiska och politiska dynamik.
• En kunskapssammanställning och utvärdering av olika typer av ersättningssystem (till exempel arealersättning för att upprätthålla biologisk mångfald) för att lära av andra ersättningssystem som upprättats för att förvalta gemensamma resurser. Vi konstaterar att lantbrukare behöver göra anpassningar med anledning av rovdjursförekomst vilket kan bidra till en redan stressig arbetsmiljö. Vi finner också att små ekonomiska marginaler och funderingar och oro inför framtiden får indirekta och direkta konsekvenser.
• Ytterligare studier för att ge en djupare kunskap om direkt och indirekt påverkan, avseende både ekonomiska och icke-ekonomiska effekter samt hur dessa förhåller sig till varandra.
• En utbildningsinsats riktad till tjänstemän på nationell och regional nivå som fokuserar på frågor kring social hållbarhet i relation till rovdjuren och medföljande konsekvenser för lantbruksföretagare och jägare.
• En kartläggning av lämpliga indikatorer för social hållbarhet inom rovdjursförvaltningen i syfte att utveckla ett förvaltningsverktyg som kan ge stöd åt tjänstemän. 
• En kunskapssammanställning avseende åtgärder som använts inom andra förvaltningsområden med syftet att minska otrygghet, konflikter och misstro.
• Att Naturvårdsverket, baserat på resultat av ovan nämnda kunskapssammanställning och i samråd med länsstyrelser, berörda intresseorganisationer och forskare med relevant expertis, undersöker hur rovdjursförvaltningen kan arbeta mer proaktivt för att motverka otrygghet, konflikter och misstro.
• Att Naturvårdsverket, i samråd med länsstyrelser, berörda intresseorganisationer och forskare med relevant expertis, tar fram en vägledning för hur en kunskapssammanställning av kommunikationsinsatser bäst kan användas i den praktiska rovdjursförvaltningen.
• En utredning som lämnar förslag avseende hur förtroendet för rovdjursförvaltningen långsiktigt kan öka. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot social hållbarhet. Förslagen bör ligga i linje med hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 och bidra till att genomföra rovdjurspolitikens övergripande mål.
• Ett alternativ till ovanstående rekommendation är att berört departement ger uppdraget åt en särskild utredare och att betänkandet redovisas i Departements–serien (Ds).

2021-02-23 FSF:s ordförande Kenneth Johansson deltog i NV:s digitala hearing om föreskrifter om förvaltning av stora rovdjur. Här finns stolpar till Kenneths framförande att läsa.

2021-01-28 Ökade möjligheter till stöd enligt viltskadeförordningen. Regeringen har beslutat att ta bort stödtaket för bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersättning för indirekta kostnader orsakade av bl.a. stora rovdjur. Beslutet innebär att länsstyrelsen från och med den 1 mars i år kan besluta om att ge stöd med 100 procent av den faktiska kostnaden som fredat vilt orsakar. Läs pressmeddelandet och få mer information på länsstyrelsen.

2021-01-13 Remissvar till Näringsdepartementet Miniminivåer för björn, varg, järv och lo (diarienummer N 2020/02821)

2020-11-20 Regeringen har fattat beslut om att förlänga giltighetstiden för förordningen om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador och förebyggande av viltskador, så kallade de minimis-stöd. Den svenska de minimis-förordningen gör det möjligt för jordbruksföretag att få stöd för sådana kostnader eller åtgärder som inte ersätts genom viltskadeförordningen. Det kan t.ex. handla om underhåll av rovdjursavvisande stängsel, flytt av djur till mindre skadeutsatta beten, kadaverhantering, egenvård av skadade djur m.m. Giltighetstiden förlängs till och med den 31 december 2027 då den EU-förordning som stödet grundar sig på har förlängts till och med det datumet.

2020-10-05 ”Svensk rovdjurspolitik utrotar våra fäbodar” Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk (FSF) gör i ett uttalande angående rovdjurspolitiken en stark markering att nuvarande rovdjurspolitik och dess tillämpningar inte tillmötesgår faktiska behov för att värna fäbodkulturen, och inte möter de förväntningar på stödjeinsatser som fäbodbrukarna förväntar sig och behöver för att klara sig även om de blir utsatta av rovdjursproblematik. Efter förankring och diskussion även vid årets Fäbodriksdag i Klövsjö offentliggör nu FSF klargörande synpunkter och en öppen fråga till Naturvårdsverket. Uttalandet har också skickats ut till media. Ur skrivelsen:
– Det samlade rovdjurstrycket måste ner och landsbygdsbornas och fäbodbrukarnas oro måste tas på större allvar!
– Det är inte fäbodbruket som ska finansiera rovdjurspolitiken – full kostnadsersättning för förebyggande insatser och vid skadeangrepp!
Ta del av hela uttalandet här

2019-11-17 I en ny avhandling redogör Ann Eklund, vid SLU Grimsö Forskningsstation, för värdering och hantering av förebyggande åtgärder för rovdjursskador. Avhandlingen ger ett nytt perspektiv ”På andra sidan stängslet” och utgör en tvärvetenskaplig analys av åtgärder för att förebygga angrepp av stora rovdjur på tamdjur i Sverige. Avhandlingen är skriven på engelska med rubriken ”On the other side of the fence. Multidisciplinary perspectives on intervention use to prevent large carnivore attacks on domestic animals in Sweden.” Det finns en sammanfattning på svenska. Hela avhandlingen finns att ta del av här

FSF medverkade i det grundläggande arbetet med kunskapsinhämtningen i detta forskningsarbete i samband med ett möte i Orsa 160519 där vi tillsammans med ett antal av fäbodbrukets delegater i viltförvaltningsdelegationerna också deltog i en gruppintervju med fokus på organisationens och fäbodbrukarnas erfarenheter och synpunkter kring dessa frågor. Här finns också en särskild sammanfattning av tamdjursägares syn på åtgärder avsedda att förebygga  rovdjursangrepp.  Bland annat har fäbodbrukarna lyft fram ett ifrågasättande av åtlar inom betesområde för tamboskap. I arbetet lyfts fram intressanta infallsvinklar och bland annat görs konstaterandet att det också ur ett naturvårdsperspektiv är helt avgörande med ödmjukhet och en förmåga att förstå och erkänna individuella djurägares erfarenheter, funderingar, och känslor för att skapa förtroende och fungerande dialog. 

Avhandlingens syfte är att bidra till förståelsen för effekter av tillhandahållandet, marknadsförandet, och genomförandet av åtgärder bland de som berörs av åtgärderna. En vetenskaplig litteraturgenomgång visar att det i stor utsträckning saknas evidens (vetenskaplig bekräftelse) gällande åtgärdernas effekt att minska risken för rovdjursangrepp på tamdjur.

Ur utredningen: ”Lämpliga åtgärder kan hjälpa djurägare att hantera rovdjurssituationen och minska oron, men kontroversiella åtgärder kan generera sociala konflikter. Tillhandahållandet och marknadsförandet av åtgärder kan också skapa frustration om djurägarna inte kan hantera åtgärdernas konsekvenser, eller tillhandahålls åtgärder som de bedömer som irrelevanta eller oförenliga med sina egna eller sociala normer. Från ett naturvårdsperspektiv är ödmjukhet och en förmåga att förstå och erkänna individuella djurägares erfarenheter, funderingar, och emotioner helt avgörande för att skapa förtroende och empatisk dialog.”

2019-09-23 FSF medverkade vid ett möte i Grimsö den 19 juni och med det i en regional process för utredning av möjligheterna att skapa en ny typ av regional samverkansplattform över Sverige och Finland för att hantera förvaltningsproblematiken förknippad med främst varg. Arbetet har skett genom Institutet för tillämpad ekologi i Rom på uppdrag av EU-kommissionen. FSF har ställt sig principiellt positiv till utveckling av en regional samverkansplattsform och att medverka i arbetet under förutsättning att det kommer att fokusera på konkret problemhantering samt att vi ges reella möjligheter att medverka, bland annat att det ställs ekonomiska resurser till förfogande. Den aktuella rapporten (juli 2019) går att ta del av här. Löpande beskrivning av processen med utveckling av regionala samverkansplattformar inom gemenskapen finns Kommissionens särskilda webplats för ändamålet.

2019-09-02 Angående ”Övergripande riktlinjer för älgförvaltningen i Västernorrlands och Jämtlands län” Se vidare FSF synpunkter 190902 på Länsstyrelsens remissförslag 190614 med dnr 218-4327-2018 

2018-06-14  Svenska Fåravelsförbundet harn skickat ut ett nödrop och tog initiativ till ett gemensamt upprop riktat till Sveriges politiker. Fåravelsförbundet har jobbat med rovdjursproblemet under lång tid och försökt belysa och få gehör från politikerna. Gudrun Haglund-Eriksson, vice ordförande i Fåravelsförbundet, sammanfattar situationen på följande sätt: ” Det här handlar inte om att vara för eller emot varg utan om att vi ska ett stabilt företagsklimat där fårägare med både små och stora besättningar ska kunna känna sig trygga. Hur ska man annars våga satsa på lammproduktion?”  Läs mer i artikel i ATL (180514)

Fåravelsförbundet kräver bland annat att samhället hjälper till ekonomiskt med förebyggande åtgärder, att full ersättning ges för de kostnader ett angrepp för med sig och att skyddsjakt beviljas snabbt och i förhållande till hur stor skada som skett. Enligt Fåravelsförbundet bör även risken för kommande skador vägas in i en sådan bedömning. Ta del av Fåravelsförbundets stämmouttalande i frågan 2018-05-18

Det är lätt för oss fäbodbrukare att både förstå och sympatisera med fårböndernas situation, utsatthet, resonemang och reaktion. FSF var också aktivt delaktiga i den s k Vargkommittén (2012-2013) och har aktivt bidragit till att påverka utvecklingen av rovdjurspolitiken, bland annat genom att ställa oss bakom Vargkommitténs gemensamma åsiktsförklaring (se vidare nedan på datum 2013-01-08) Visserligen valde politikerna att inte beakta delar av Vargkommitténs förslag, men senare följde ändå att “Enligt Rovdjurspropositionen, beslutad av Riksdagen, ska tamdjurshållning inte påtagligt försvåras i någon del av landet på grund av rovdjurförvaltningen. Vidare ska socioekonomiska hänsyn tas. Vi kräver att landets myndigheter följer dessa beslut”, som Svenska Fåravelsförbundet nu också refererar till i sitt aktuella upprop.

Situationen varit svår även för många fäbodbrukare under en längre tid.  Även många fäbodbrukare har upplevt oro, såväl för rovdjursangrepp på betesdjuren men också för hur de ska behandlas om de drabbas. Man har därmed förlorat sin trygghet och tilltro till förutsättningarna för sin näringsverksamhet. Även många tidigare fäbodbrukare har därmed valt (läs: i praktiken tvingats) lägga ner sin verksamhet trots att förutsättningar för fortsatt fäbodbruk funnits i övrigt. Det är naturligtvis förödande också för fäbodkulturens framtid i vårt land.

Fäbodrörelsen har haft en motsvarande neutral hållning till rovdjursförekomsten i sig, men naturligtvis också framfört våra erfarenheter och behov och förväntat oss resurser och hjälp med förebyggande åtgärder samt den kunskapsutveckling för att bemästra problematiken som rimligtvis ska vara en självklarhet i en adaptiv rovdjursförvaltning. Samt vid behov den slutliga hjälpen med en effektiv skyddsjaktsinsats. Allt helt nödvändiga inslag för att bibehålla förutsättningarna också för fäbodkultur och betesbaserad näringsverksamhet i perifera glesbygdsområden. När så dessa stödjande insatser uteblivit i alltför hög grad så har det uppstått, och uppstår fortfarande, problem. Problem som i otillbörlig utsträckning har vältrats över på fäbodbrukare, fårbönder och övriga djurhållare och småföretagare på landsbygden. Hur kan det ha blivit så? Och hur kan det egentligen vara så att statsförvaltningen inte fungerar i just dessa avseenden? Den nuvarande situationen är helt visst väldigt allvarlig och mycket komplicerad.   /Kristian Olofsson, ordf FSF.

2017-05-24 Rovdjurscentret De5Stora arrangerar åter ett seminarium i Järvsö med tema rovdjur-tamdjur. Det är en uppföljning av tidigare genomförda seminarier och uppdatering av kunskapsläget. Se även Rovdjurscentrets hemsida  Fäbodbrukarna representeras vid seminariet av Stefan Olander som bland annat ska berätta om sina erfarenheter från arbete med landskapsvård och kunskapsspridning om flora och fauna i naturbetesmarker och fäbodlandskap. Fäbodbrukarna har för avsikt att även i detta sammanhang lyfta fram till diskussion några grundläggande frågeställningar för fäbodbruket med anledning av bristerna i den nuvarande rovdjursförvaltningen. Läs vidare i Rovdjurscentrets inbjudan till seminarierdagen.

2017-01-29  Fäbodbrukarna arbetar fortfarande enligt våra tidigare formulerade utgångspunkter, att ”Om Fäbodbrukarna även fortsättningsvis ska ställa sig bakom gällande rovdjurspolitiska beslut måste också rovdjurspolitikens intentioner uppfyllas även gentemot fäbodbruket. Såväl vad gäller att problem ska kunna hanteras, skada och problem ska kunna förebyggas och vid eventuell skada och problem ska detta ersättas/kompenseras fullt ut.”  Med numera femton (15) års perspektiv på situationen och att försöka leva med den nya rovdjurspolitiken kan vi blicka tillbaka på tyvärr övervägande ofullständigheter och tillkortakommanden från rovdjursförvaltningen, som närmast präglas av en låt-gå attityd i dessa avseenden. Det finns uppenbarligen svårigheter att verka för fungerande lösningar också för fäbodbruket. Vi är förstås fortfarande intresserade av att det ska utformas fungerande systemlösningar för ersättningar och kompensation, samt att det ska utvecklas praktiskt och ekonomiskt genomförbara och fungerande förebyggande åtgärder. Fäbodbrukarna skulle välkomna konstruktiva insatser med en seriös ambition att finna vägarna för att lösa dessa gemensamma utmaningar.

2017-01-23   ”Så här tolkar du Jaktförordningens § 28”.
Äntligen kommer foldern  Värna Dina Tamdjur! Så här tolkar du § 28.
Bakgrunden till foldern:
– många jägare säger sig inte våga tillämpa § 28, av rädsla för att göra fel och därmed riskera åtal för grovt jaktbrott .
– många tamdjursägare som inte är jägare har efter upprepade rovdjursattacker försökt få hjälp av jägare. Svaren blir tyvärr ofta avvisande på grund av okunskap om vad som egentligen gäller och hur man kan agera enligt § 28 Jaktförordningen.
Hjälp gärna till att sprida denna folder!  Hjälp till att sprida kunskapen om § 28, Våga Värna Dina Tamdjur!  Utgiven av Folkaktionen Ny Rovdjurspolitik

2016-03-25 Nytt lagförslag i Rumänien syftar till att begränsa antalet fårhundar vilket försämrar möjligheterna att vakta och försvara betesdjuren – och herdarna – mot rovdjur. Herdarna protesterar mot regeringen i Bukarest: ”How can they tell me how many dogs I need?” ”They don’t stay out all night in the cold.” ”They don’t know what hard work is.”  ”We have this saying: ‘Bears go by and dogs bark’ meaning politicians do whatever they want while unimportant people like us can only make a scandal.” 

Läs vidare artikel i BBC Magazine 160324  ‘A new threat in the mountains of Transylvania’

Frågan om herdehundar, vallhundar och vaktarhundar förs ju stundom på tal vid rovdjurspolitiska överväganden som en möjlighet i samband med boskapsskötsel och renbetesdrift även i Skandinavien. Det finns även här skilda perspektiv på nyttjandet av naturresurserna, liksom vad gäller försörjningsmöjligheterna på landsbygden. Så finns onekligen också en igenkänningsfaktor vad gäller utsattheten för landsbygdens folk. Det kan finnas anledning att uppmärksamma och begrunda praktiska och politiska erfarenheter från andra delar av världen utifrån universella och mångfacetterade förutsättningar och utmaningar vad gäller transhumance, pastoralism och betesbruk som levande kulturarv och hållbara landsbygdsnäringar baserat på traditionell ekologisk kunskap.

2015-11-06 Föreningen Sveriges Fäbodbrukare remissyttrande angående PM ”Överprövning av beslut om skyddsjakt och licensjakt för vissa rovdjur”

2015-06-04 Föreningen Sveriges Fäbodbrukare väljer att nu inte medverka i den nya Vargkommitté som regeringen föreslagit att åter inrätta. Fäbodbrukarna delar därmed det grundläggande ställningstagande man också gör från Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund och Samernas Riksförbund.

Orsakerna bakom vårt ställningstagande är komplexa och det handlar naturligtvis om en avvägning från vår sida.

– Å ena sidan så värdesätter vi förstås möjligheterna att medverka i gemensamma forum och kontinuerlig kontakt med andra parter som också är berörda av frågan och problematiken. Vi tillerkänner också en positiv erfarenhet från den tidigare Vargkommitténs genomförande liksom intentionerna att där söka möjligheternas väg genom pragmatiska avvägningar. Vi var följaktligen i det skedet positivt inställda till den arbetsformen.

Så följde en erfarenhet av att den politiska behandlingen innebar att bortse från väsentliga delar av utredningens förslag. Därigenom blev det faktiska utfallet begränsat i förhållande till nedlagt arbete, och med mycket begränsade resurser måste vi prioritera. Onekligen är det också fråga om både motivation och möjligheter för så pass omfattande, ytterligare arbetsinsatser på enbart ideell grund. Och det i synnerhet när det uppenbarligen planeras för att arbetet ska utsträckas över flera år. Trots att fäbodbruket också omfattas av konventionen om biologisk mångfald (CBD) genom bland annat artiklarna 8j och 10c, så kan vi alltså inte på erforderligt sätt hävda vår rätt, vår roll, vårt ansvar och dessa värden när vi inte ges resurser och reella förutsättningar för medverkan i detta arbete för också vår existens som brukare, fäbodbrukets framtid och fäbodbrukets bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Därmed hotas såväl arbetstillfällen, det levande kulturarvet och kvalitetsproduktionen av mjölk och kött, liksom alla de värden som är knutna till den kulturrelaterade biologiska mångfalden genom betesdrift också med frigående tamboskap i skog och fjäll inom det svenska fäbodområdet.

– Å andra sidan så har det nu planerade arbetet ett tämligen snävt fokus med som övergripande mål att vargen ska ha en gynnsam bevarandestatus. Vi ser i nuvarande situation behovet av ett bredare perspektiv och en annan prioritering av insatserna i rovdjurspolitiken.  Frånvaron av en genomgripande socioekonomisk utredning och analys begränsar beslutsunderlaget inför avvägningarna i de politiska ställningstagandena. Det finns ett stort behov av att också klargöra de socioekonomiska sammanhangen och konsekvenserna utifrån ekosystemansatsen och i ett ekosystemperspektiv. Vidare finns betydande brister i systemet för ersättningar och kompensation för skador och störningar, och problembilden förvärras genom att rovdjursförvaltningen inte ägnar erforderlig uppmärksamhet åt utveckling av åtgärder att förebygga rovdjursskador.

Om än nuvarande rovdjursförvaltning inte fungerar bra gentemot fäbodbruket så är det naturligtvis utvecklingsbart utifrån den grund som ändå finns lagd efter så mycken möda under senare år. Uppmärksamheten måste riktas mot en fungerande rovdjursförvaltning. Det är svårförståeligt med de politiska omtagen. Det är ur vår synvinkel en oproportionerlig fokusering på genetiska perspektiv i vargförvaltningen. Det finns behov av att prioritera genomförandet av konkreta och innovativa utvecklingsinsatser i rovdjursförvaltningen för att möta utmaningar och hantera den vardagsbelastning som drabbar näringar och berörd befolkning som en följd av ökande närvaro av potenta rovdjur.

Vi önskar förbättrade möjligheter att medverka inom existerande forum för kontakt, erfarenhets- och kunskapsutbyte i frågor kring rovdjursförvaltning. Dessa forum bör ges möjlighet att utveckla sin roll och funktion.

För övrigt är det vår avsikt att knyta kontakter och utveckla dialogen med andra aktörer och med ett bredare perspektiv på landsbygdens utveckling och framtid.

Föreningen Sveriges Fäbodbrukare

Kristian Olofsson, ordförande

2015-05-05 Strategi för svensk vilt- och rovdjursförvaltning

Naturvårdsverket har i regleringsbrev 2015 fått i uppdrag att genomföra en översyn av vilt- och rovdjursförvaltningen. Översynen ska resultera i en övergripande strategi för svensk vilt- och rovdjursförvaltning. Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 30 juni 2015. Strategin ska innehålla en övergripande vision, mål och delmål för det ansvar som Naturvårdsverket har som central myndighet för frågor om vilt, rovdjur och jakt. Strategin ska också innehålla en handlingsplan för att förbättra kapaciteten att samordna och vägleda länsstyrelsernas arbete med vilt- och rovdjursförvaltning.

Som ett led i arbetet genomförs ett antal konsultationer med olika parter. Utgångspunkterna för konsultationerna har presenterats i PM. FSF medverkade genom Kristian i en konsultation den 6 maj. Vid denna konsultation gavs en presentation av arbetet och ett utkast till vision och strategi samt diskuterades utifrån ett antal givna frågor. Det finns möjlighet att inom viss tid lämna ytterligare synpunkter till arbetet.

2015-04-09 Regeringen har tagit beslut om en stående kommitté för hållbar vargpolitik. Kommittén ska bland annat utgöra referensgrupp till regeringen i utarbetandet av en hållbar nationell vargpolitik. Skälen för att tillsätta en nationell kommitté för en hållbar vargpolitik utgår från vargstammens utveckling under senare år och det följande konstaterandet att …”vargstammen medför samtidigt betydande utmaningar för näringar och levnadssätt i de områden där vargen finns. Det måste därför ägnas mer kraft åt att möta de utmaningar som ligger i att kombinera en livskraftig vargstam med förutsättningar att hålla tamboskap och att hålla husdjur  i områden med varg.”   Se vidare kommittédirektiv 2015:40 En nationell kommitté för en hållbar vargpolitik. (Miljö- och energidepartementet)  Bland andra ska Föreningen Sveriges Fäbodbrukare ges möjlighet att ingå i kommittén.

2015-02-13 Den europeiska samarbetsorganisationen för jordbrukarna där bland annat LRF ingår, Copa-Cogeca, stiger nu av från samarbetsplattformen för de stora rovdjuren, LCIE,  på grund av att Kommissionen ignorerar jordbrukarnas oro och bekymmer med stora rovdjur som river boskap. Läs pressmeddelande här

2014-12-20
En ack så aktuell film om när varg och rovdjur dödar bondens djur från Lantbrukarnas Riksförbund – LRF.

2014-06-05
Åteljakt på björn tillåtet i nya föreskrifter som börjar gälla den 19 juni 2014.
Se Föreskrifter om licensjakt björn i pdf här!
Tyvärr får vi från Fäbodbrukarna konstatera att man inte tar erforderlig hänsyn till fäbodbrukets behov, bland annat vad avser önskvärd distans mellan åtelplats och brukningscentrum för fäbodbete, vilket vi tidigare också har framfört i remissyttrande.
En åtelplats med en förväntad ökad frekvens av björn inom det ordinarie betesområdet för de fäbodgående djuren medför en generellt ökad risk för såväl direkta som indirekta skador och innebär därmed en försvårande faktor för vår näringsverksamhet. En åtel med animalier kan också förväntas dra till sig andra rovdjur som kan orsaka problem för betesdjuren och betesdriften. Eftersom betesområdet vanligtvis sträcker sig åtminstone 5-10 km från fäboden har Fäbodbrukarna föreslagit att det också ska föreskrivas vara minst 5 helst 10 km avstånd mellan åtelplats och brukningscentrum för fäbodbete i den mån åtlingen sammanträffar med betesperioden, normalt mellan maj och oktober månad. Något som nu alltså inte beaktas.
Från Fäbodbrukarna förväntar vi oss att dessa föreskrifter kommer att revideras för bättre hänsyn även till fäbodbrukets förutsättningar och behov.
Tills vidare får vi alltså förlita oss på att jägarna har det goda omdömet att förlägga åteln på skäligt avstånd i förhållande till fäbod och betesområden för fäbodgående djur.
Pressmeddelande kan du läsa här.

2014-04-03
Regeringsuppdrag SLU om rovdjursangrepps påverkan på landsbygdsföretagens ekonomi, med särskilt fokus på bland annat mjölk- och nötköttsproduktion samt fäbodbruk.

2013-12-05
Möte om bevarandet av stora rovdjuren i EU
FSF deltog den 5 december vid det andra seminariet/dialogmötet i Bryssel för sakägare och intressenter angående Eu-kommissionens arbete med bevarandet av de stora rovdjuren inom EU.
Dokumentationen har nu lagts ut på Kommissionens hemsida
Se även den bredare beskrivningen av hela detta arbete

2013-09-12
Regeringens rovdjursproposition föreslår nya antalsmål för de stora rovdjuren samt ökat hänsynstagande till bland annat fäbodbruket.
Propositionen finns här som pdf

2013-08-30
Den s k Vargkommitén har nu avslutat sitt arbete och det finns redovisat på vår nyhetsplats, se Vargkommitténs betänkande!
FSF har under ett och ett halvt år medverkat i kommittéarbetet genom Camilla och Kristian. Vid det med kort varsel nu genomförda remissmötet hade FSF inte möjlighet att medverka, men föreningen har till Miljödepartementet lämnat kompletterande synpunkter på utredningen, se vidare vår skrivelse ”Fäbodbrukarnas synpunkter till remiss av Vargkommitténs betänkande ”Åtgärder för samexistens mellan människa och varg” SOU 2013:60, dnr M2013/1876/Nm
Betänkandet finns här som pdf

2013-02-04
Rovdjurscentret De 5 Stora, Svenska Fåravelsförbundet och LRF arrangerade en dialogdag kring ”Rovdjur och tamdjur – går det ihop?” Från föreningen deltog Stefan Olander samt Solveig Hedén. Dessutom deltog också några representanter från lokalföreningarna. Dokumentationen från seminariet kan du ta del av här.

2013-01-08
Fäbodbrukarna (FSF) ställer sig nu bakom en gemensam åsiktsförklaring i Vargkommittén som ett första steg i arbetet med att åstadkomma en långsiktigt hållbar rovdjurspolitik med hänsyn även till fäbodbrukets behov.
Med detta lämnar nu inte FSF de synpunkter vi har framfört i andra sammanhang och vi står fast vid våra tidigare ställningstaganden vad gäller rovdjurspolitiken. Se även Uppdatering av fäbodbrukarnas ställninsgtaganden i rovdjursfrågor 2012-03-07.
Som grund för ett gemensamt och fortsatt arbete mellan de berörda organisationerna erfordras naturligtvis en tolerans för olika perspektiv på frågan och vår gemensamma uppgift i Vargkommittén. Sålunda är inte alla delfrågor och aspekter i åsiktsförklaringen sådana att FSF egentligen driver någon uttrycklig åsikt; Ett sådant exempel är behovet och utformningen av genetisk förstärkning. I detta sammanhang måste dock klargöras att vi står fast vid tidigare ställningstagande; Oavsett hur en eventuell genetisk förstärkning kan komma att genomföras, får detta inte medföra någon inskränkning av, eller försvåra för, en effektiv skyddsjakt för fäbodbrukets behov.
De nu aktuella utgångspunkterna för det fortsatta arbetet i Vargkommittén är följande:
–       ”gynnsam bevarandestatus för rovdjursstammar i Sverige
–       livskraftiga ren- och landsbygdsnäringar i Sverige
–       tydligt ansvarstagande gentemot ursprungs- och glesbygdsbefolkning⁽¹⁾ i Sverige.
⁽¹⁾ t.ex. ansvarstagande gentemot de minoritetsgrupper och kulturbärare som omfattas av konventionen om biologisk mångfald, artikel 8j.” (citerat ur Åsiktsförklaringen)
På ett grundläggande plan sammanfaller dessa utgångspunkter med vår hittillsvarande hållning gentemot rovdjurspolitiken: Om Fäbodbrukarna även fortsättningsvis ska ställa sig bakom gällande rovdjurspolitiska beslut måste också rovdjurspolitikens intentioner uppfyllas även gentemot fäbodbruket. Såväl vad gäller att problem ska kunna hanteras, skada och problem ska kunna förebyggas och vid eventuell skada och problem ska detta ersättas/kompenseras fullt ut.
Om det är så att erfoderlig hänsyn inte kommer att tas till fäbodbruket, så kan det heller inte tas för givet och förväntas av oss fäbodbrukare att vi skall ställa oss bakom politiska formuleringar och målsättningar som riskerar att innebära fäbodkulturens och vår närings undergång. Vi menar att den förda rovdjurspolitiken hittills inte tagit tillräckligt ansvar och det brister i konkret och funktionell hänsyn till fäbodbruket; Alltför många fäbodbrukare har under senare år tvingats flytta, minska omfattningen av eller helt sluta med sin näringsverksamhet.
Det är tillfredställande att vi nu lyckas få samsyn och gemensamt kan lyfta fram bland annat behoven av helhetssyn, bättre och fungerande skyddsjakt samt politiskt och ekonomiskt ansvarstagande. Det är också tillfredsställande att vi nu kan göra en gemensam markering vad gäller Sveriges åtaganden enligt konventionen om biologisk mångfald (CBD). Därmed tydliggörs också behovet av konkret ansvarstagande gentemot de minoritetsgrupper och kulturbärare av lokal och traditionell kunskap som omfattas av konventionens artikel 8j, vilket bland annat även innefattar fäbodbrukarna.
Det fortsatta arbetet i Vargkommittén kommer också att fördjupas kring mer konkreta frågeställningar och även behandla förutsättningarna för näringsliv, rekreation, fäboddrift, jakt och människors vardag. I detta ligger också att beakta socioekonomiska förutsättningar och konsekvenser av rovdjurspolitiken. FSF har också till kommittén lyft fram ett konkret förslag att belysa socioekonomiska förutsättningar av rovdjursförekomster, se vidare skrivelse med bilagor under datum 2012-09-10 på vår hemsida http://fabod.nu/omvarlden/rovdjur

Föreningen Sveriges Fäbodbrukare,
Pauline Palmcrantz, ordförande
Camilla Löfskog, Fäbodbrukarnas representant i Vargkommittén

2013-01-08
Vargkommittén har i dag lämnat sin ”Gemensam åsiktsförklaring kring en utvecklad rovdjurspolitik”. De presenterar åsiktsförklaringen här och du kan hämta hem själva åsiktsförklaringen i pdf här!

2012-10-16
Skrivelse med svar från landshövding Maria Norrfalk på tidigare skrivelse från Älvdalens kommun 2012-10-12 (se nedan).

2012-10-15
Den norska varg-zonen har utvärderats på uppdrag av det norska miljödepartementet.
Arbetsgruppen har avlämnat sin rapport som i korthet bland annat innehåller följande konstaterande och förslag.
– Vargförvaltning är mycket krävande och står i en särställning vad gäller rovdjursförvaltning.
– Mindre arealreduceringar av tre områden i västra delen av nuvarande ulve-sonen.
– Fällningstillstånd utan föregående ansökan i de prioriterade betesområdena. Detta ska gälla under betessäsong i betesområden för övriga tamdjur, och under hela året i områden för samisk tamrendrift.
– Generellt GPS-sändare på minst ett av föräldradjuren i varje revir.
– Ekonomisk kompensation i storleksordningen 8-10 miljoner kronor per föryngring att förvaltas av berörda kommuner.
Rapporten utgör en intressant faktasammaställning och man behandlar ingående de aktuella frågeställningarna. Av särskilt intresse är det faktum att man har och även fortsättningsvis anser sig behöva ha prioriterade betesområden för husdjur. Dessutom beskrivs i korthet såväl omfattningen som en ekonomisk värdering av utmarksbetet i Norge. Läs rapporten här.

2012-10-12
Ett kommunalt perspektiv på rovdjursfrågan – aktuell skrivelse från Älvdalens kommun till landshövdingen i Dalarna. En uppföljning av Älvdalens kommuns arbete i rovdjursfrågan.
Vid vår årsstämma på Hotell Älvdalen 21 april fick vi en första presentation. Läs det igen här.

2012-10-03
Skogs- och lantbruksakademin (KSLA) genomförde idag ett seminarium kring frågan om det finns förutsättningar för fortsatt djurhållning i glesbygd. I seminariet ligger problemfokus på vargen.
Fäbodbrukarna var inbjudna och representerades av FSF ordförande Pauline Palmcrantz.
Seminariet spelades in och dokumentation finns tillgängligt på KSLA hemsida.
Rödkullan och vargen.
Sändningen kräver ganska stor överföringskapacitet och är dessutom 4 timmar lång.
Skriftlig dokumentation följer på hemsidan så småningom.

2012-09-10
FSF har till Vargkommittén lämnat ”Förslag från Fäbodbrukarna med anledning av kommitténs utökade uppdrag att föra en dialog om socioekonomiska förutsättningar för rovdjursförekomster”. Se skrivelsen i sin helhet (12-09-03) samt följande refererade bilagor.
* Bilaga ”Uppdatering av Fäbodbrukarnas aktuella ställningstagande i rovdjursfrågor” (12-03-07)
* Bilaga – inofficiell arbetsrapport vid Viltskadecenter – ”Indirekta rovdjursskador på tamdjur – förslag på definition, ansvarsområden och ersättningar” (08-04-14)
* Bilaga Fäbodbrukarnas ”Synpunkter angående olägenheter av täta rovdjurspopulationer” till SNV (11-09-14)
* Bilaga GLIMT 0808 ”Utmarksbeite – kvalitet og kapasitet” Skrift från Norsk Institutt for skog og landskap.
* Se även bilaga Art- och Habitatdirektivet 92/43/EEG

2012-08-24
Jakt & Jägare presenterar en artikel med rubriken
Nekad vargjakt slår ut fäbodarna Länsstyrelsens beslut att säga nej till skyddsjakt på vargen som upprepade gånger angripit får vid fäbodar i Dalarna innebär att många nu lägger av med fäboddriften.

2012-07-06
Fäbodbrukarna har lämnat remissvar till rovdjursutredningen, Mål för rovdjuren SOU 2012:22.
FSFs remissvar
Remissvar från Gävleborgs fäbodförening, GFF
Alla inkomna remissvar presenteras på regeringens hemsida.

2012-07-02
Naturvårdsverket har uppdraget att presentera kvantitativa sårbarhetsanalyser som tydliggör minsta livskraftiga population för varg, björn, järv och lo. Du kan ladda ner uppdraget här.
Naturvårdsverket avrapporterar nu sårbarhetsanalys för varg i en delredovisning. Ärendenummer M2012/1490/Nm.
Skrivelse 2012-07-02 med sammanfattning av resultat. Ärendenummer NV-05519-12.
Du kan ladda ner delrapporten här. Den är till största delen på engelska.

2012-06-07
Kommittén för hållbar rovdjurspolitik för varg får ett utökat uppdrag från regeringen att föra en dialog om socioekonomiska förutsättningar för rovdjursförekomster.  Tilläggsdirektivet 2012:63.
Med socioekonomiska förutsättningar menas hur rovdjurens närvaro påverkar förutsättningar för näringsliv, rekreation, fäboddrift och jakt och människors vardag. Läs mer i pressmeddelandet eller på regeringens hemsida.

2012-06-01
För första gången har Sverige en förvaltningsplan för hur vi ska ta hand om den svenska vargstammen. Läs pressmeddelandet här.
Planen, som har arbetats fram av Naturvårdsverket, utgår från två mål: en livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus, samt en politik som underlättar för en god samexistens mellan människor och vargar. Här finns planen att läsa.

2012-05-03
Föreningens Remissvar gällande Förslag till riktlinjer för länsstyrelsernas handläggning av skyddsjaktsansökningar Ärendenummer NV-00729-11.

2012-04-21
Lördagen den 21 april hölls föreningens årsstämma på Hotell Älvdalen. Kommunalrådet Nils-Åke Norman berättade om Älvdalens kommuns arbete i rovdjursfrågan.
Läs mera i ett nytt fönster här!

2012-04-05
Missiv Förslag till riktlinjer för länsstyrelsernas handläggning av skyddsjaktsansökningar Ärendenummer NV-00729-11.
Remiss Riktlinjer för beslut om skyddsjakt.

2012-04-02
Rovdjursutredningen presenterar sitt slutbetänkande. Du kan ladda ner hela slutbetänkandet ”Mål för rovdjuren SOU 2012:22” här. På sidan 201 finns ”Särskilt yttrande” om fäbodbrukets förutsättningar.

2012-03-23
Camilla Löfskog har förordnats som representant för Fäbodbrukarna i kommittén för hållbar rovdjurspolitik för varg. Se direktiv för Vargkommittén. Arbetet kan också följas på Vargkommitténs hemsida.

2012-03-07
Uppdatering av Fäbodbrukarnas ställningstaganden i rovdjursfrågor.

2012-02-28
Norska Rovdjursportalen inehåller det grundläggande som gäller i norsk rovdjursförvaltning.

2012-02-12
FSF skrivelse till Naturvårdsverket med föreningens synpunkter Angående finansiering av rovdjursförvaltningen i Dalarnas län.
Med anledning av Länsstyrelsen Dalarnas skrivelse Angående förslag till nedskärningar av akutgruppspengar för rovdjursarbetet. Diarienummer 511-9423-2011

2012-01-18
Uppdatering av Fäbodbrukarnas ställningstaganden i rovdjursfrågor.
Presenterat av Fäbodbrukarna vid möte 2012-01-19 med rådet för rovdjursfrågor (SNV)
Rådet för rovdjursfrågor.

2011-11-28
Länsstyrelsen Jämtlands yttrande till Remiss om Naturvårdsverkets redovisning av tilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken.

2011-11-25
Yttrande till Naturvårdverkets rapport av tilläggsuppdrag M2011/2803Nm samt Anförande av Föreningen Sveriges Fäbodbrukare i samarbete med Gävleborgs Fäbodförening vid remissmöte i G:a Riksdagshuset 2011-11-25 med anledning av Naturvårdsverkets uppdrag och redovisning av förslag på hänsyn till olägenheter av svensk rovdjurspolitik.

2011-11-25
Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande till Remiss om Naturvårdsverkets redovisning av tilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken.

2011-11-15
Redovisning av tilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken.
Naturvårdsverket redovisar här, på regeringens uppdrag, ett förslag på hur hänsyn kan tas till olägenheter av täta rovdjurspopulationer vid beslut om skyddsjakt. Vidare redovisas hur behovet av skyddsjakt efter varg kan tillgodoses under 2012.

2011-11
Gäveborgs Fäbod Förenings uppdaterade rovdjurspolicy

2011-08-16
Tilläggsuppdrag till SNV om den svenska rovdjurspolitiken. M2011/2803/Nm

2011-08-12
Överenskommelse mellan Sverige och Norge om förvaltning av genetiskt värdefulla vargar i den skandinaviska vargpopulationen
Överenskommelsemellan Miljödepartementet, Sverige och Miljöverndepartementet,
Norge och Jord- och skogsbruksministeriet, Finland om utvecklat samarbete om stora rovdjur – björn, varg, lodjur och järv

2011-08-10
Föreningen Sveriges Fäbodbrukare, FSF ställer sig bakom remissvar från GFF.
Gävleborgs Fäbodförening, GFF Remissvar: Rovdjurens bevarandestatus SOU 2011:37

2011-06-23
Kommittédirektiv 23 juni 2011, Miljödepartementet:
Tilläggsdirektiv till Rovdjursutredningen (M 2010:02) Dir. 2011:62
Ämnesområde: Miljö, energi och klimat
Statsråd: Andreas Carlgren

2011-04-21
Debattartikel i Land Lantbruk 21 april. ”Djurägare ska inte drabbas av rovdjurspolitiken”

2011-04-14
Missiv Dnr 429-181-10 Redovisning av regeringsuppdrag att lämna en vägledning för prioriteringar av förebyggande åtgärder mot skador som har orsakats av rovdjur i områden med täta tamdjursbesättningar
SNV Vägledning Prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden

2011-04-20
Rovdjurens bevarandestatus Rovdjursutredningens delbetänkande.

2011-03-08
Föreningens remissvar till Naturvårdsverket Dnr: 429-181-10 Nv.,Vägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden.
– 2011-03-02 Remiss från Naturvårdsverket Dnr: 429-181-10 Nv.,Vägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden.
– 2011-02-23 Missiv Naturvårdsverket Dnr: 429-181-10 Nv.,Vägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden.

2011-02-07
Forskningsrapport ”Evaluation of the conservation genetic basis of management of grey wolves in Sweden”.
– Artikel 2011-03-20 om forskningsrapporten ur ”Våra rovdjur” nr 1, 2011 ”Minst 3000 vargar behövs”

Bryssel den 27 januari 2011
Sverige uppmanas att följa naturvårdslagstiftningen och skydda utrotningshotade vargar.

2010-12-27
Rovdjursutredningens webbplats.

Läsåret 09/10
Fyra elever på Lagmansgymnasiet i Vara har sammanställt en mycket intressant rapport Vargstudier – vargen människan och den biologiska mångfalden. Vi har fått tillåtelse att presentera den här.

2010-12-19
Artikel om Förvaltning av vargstammen
”Rovdjursförvaltningens konsekvenser – information som inte når fram”

2010-12-17
Pressmeddelande om vargjakten 2011.
Beslut och villkor för vargjakten 2011.

2010-12-13
På Luciadagen fick vi möjligheten att delta i ett muntligt anförande av Föreningen Sveriges Fäbodbrukare, Gävleborgs Fäbodförening och Förbundet Sveriges Småbrukare, i samband med Miljödepartementets remissmöte om rutiner för införsel och utplantering av varg i Sverige, måndag 13 december på Riksplan, Norrbro i Stockholm. Här kan du läsa anförandet!

2010-11-24
Angående klagomål avseende den svenska vargförvaltningen och vargjakten till Europeiska Gemenskapernas Kommission
Klagomål (2010-03-04)  från SNF, WWF, Rovdjursföreningen och Djurskyddet.
Kommissionens begäran (2010-06-25) om uppgifter gällande vargar i Sverige.
Regeringens svar (2010-09-03) på begäran om uppgifter gällande vargar i Sverige med anledning av klagomål avseende tillämpningen i Sverige av direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
Folkaktionen Ny Rovdjurspolitik; Klagomål (2010-11-09) till EUs kommisssionär för miljöfrågor över konsekvenser av den svenska rovdjursförvaltningen med två bilagor;
Resume av möte på Skeer (2010-06-28) – Rovdjurspolitikens konsekvenser – information som inte når fram.
Fäbodrörelsens synpunkter (2009-08-19) på rovdjurspropositionen 2008/09:210.

2010-11-09
Large 2010 – om rovdjursturism
Nordens första seminarium om rovdjursturism – Large 2010, genomfördes den 8 och 9 november i Hälsingland.

2010-11-02
Föreningens remissvar med anledning av SNV, SJV samt SVA förslag 2010-10-13 ang genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige samt tillvägagångssätt för genetisk förstärkning av den svenska vargstammen dnr 429-1814-10. Läs remissen här!
Alla remissvar finns nu på Naturvårdsverkets hemsida!

2010-04-15
Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för genomförandet av rovdjurspolitiken. Deras arbete med den nya rovdjurspolitiken kan följas på sidan om ”Nya regler för rovdjursförvaltning”.

2010-04-08
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador enligt 11 och 12 §§ viltskadeförordningen (2001:724); NFS 2008:16

2010-04-07
Nationellt upptaktsmöte om en lokalt förankrad viltvårdsförvaltning.
”En av hörnpelarna i regeringens nya rovdjurspolitik är att rovdjursförvaltningen ska regionaliseras och viltförvaltningsdelegationer i länen ska överta ansvar och beslut för väsentliga delar av viltförvaltningsarbetet. För att stärka denna process anordnade Miljödepartementet och Naturvårdsverket den 7 april 2010 ett nationellt upptaktsmöte för företrädare för delegationerna i samtliga län. Medverkade gjorde även företrädare för naturvården, jägare, areella näringar, forskare, myndigheter och övriga intressenter.”
Från fäbodbrukarna deltog Pauline och Lotta Wiringe.

2010-01-26
Fäbodbrukarna utvecklar arbetet med rovdjursfrågorna

2010-01-21
Utifrån föreningens två föreslagna personer, har Naturvårdsverket utsett Lotta Wiringe, Väse, till ordinarie ledamot och Olof Sjeldrup, Orsa, till suppleant i Rådet för rovdjursfrågor.
Förordning (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer

Förordning (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn