Miljömålsarbetet

Uppdaterad 2023-09-10

2023-09-10  Stora Enso Skog medverkar aktivt till att utveckla natur- och kulturvärden kring Prästbodarna öster om Rättvik, Dalarna. Som en del i miljömålsarbetet har man utvecklat en arbetsmetodik för att integrera hänsynen till kulturlandskapet, den kulturrelaterade biologiska mångfalden och till det levande fäbodbruket. Det blir också ett aktivt stöd till de berörda fäbodbrukarna och det utgör därmed även en konkret social/kulturell hänsyn till landsbygdsbefolkningen. En bilddokumentation över de praktiska åtgärderna samt en översiktskarta för Prästbodarnas fäbodområde finns här. Obs – stor fil 39 MB.

Vid Fäbodriksdagen 2022 i Älvdalen presenterade Robert Wetterskog (Stora Enso Skog) en modell för natur- och kulturanpassad avverkning i det urgamla kulturlandskapet kring Prästbodarna. Initiativtagare var fäbodbrukaren Goth Bertil Johansson, och Stora Enso Skog har visat stort intresse och välvilja. Det har varit ömsesidigt positiva erfarenheter av denna insats. En konkret erfarenhet har varit att fäbodbrukarens lokala kännedom har underlättat för skogsbrukaren att ta nödvändig hänsyn till befintliga kulturvärden inom ett fäbodområde. Här visade det sig att en enkel dialog kunde leda till något väldigt positivt – det är alltså väldigt bra att fråga och ta hjälp av människor med lokal kännedom relaterat till traditionell kunskap.  Det underlättar planeringsjobbet för skogsbruket och minimerar risken för att missa något väsentligt. Och omvänt medför detta att utan tillgång på ingående lokal kunskap så kan man missa något viktigt. Generellt är ju också de äldre fäbodområdena fornminnesklassade. Och om dessa områden närmast fäbodarna därmed istället av försiktighetsskäl blir lämnade helt orörda av skogsbruksåtgärder så får det inte sällan följden att skogen tätnar närmast fäbodarna. Det medför då en förvanskning av kulturlandskapet och försämrade livsbetingelser för den hävdberoende biologiska mångfald som kan ha en mycket lång historik på platsen.

En praktiskt aspekt är också att ett mer öppet landskap kring fäboden förutom att skapa mer bete, öka den biologiska mångfalden och förstärka den gröna infrastrukturen, även öppnar landskapet så att det blir lättare att överblicka den närmaste omgivningen vad gäller rovdjursnärvaro vilket bidrar till en större trygghet också för betesdjuren.

Åtgärderna understöds av miljömålen, skogsbrukets framtagna målbilder samt nyanserade preciseringar inom FSC-standarden vad gäller särskild hänsyn till naturvärden och/eller sociala värden (vilket inkluderar kulturella värden). FSC = Forest Stewardship Council, som svarar för att upprätta en standard för hållbart skogsbruk. Denna standard används sedan för certifiering av det enskilda skogsföretagets verksamhet efter kontroll av oberoende certifieringsorgan. Så har också Länsstyrelsen i Dalarna uttryckt att man ser det som mycket positivt att skogsmarken läggs om till betesmark. Läs mera om det här.

Sammantaget är det en väldigt intressant utveckling och mycket positivt med detta konkreta exempel på konstruktiv samverkan mellan fäbodbruket och det aktiva skogsbruket.

2017-09-16 I samverkan med Dalarnas Fäbodbrukarförening medverkade FSF vid den regionala miljö- och hållbarhetskonferensen som Länsstyrelsen i Dalarnas län tillsammans med Region Dalarna anordnade den 19 september i Borlänge. Dalarna utgör ett av de två största fäbodlänen i landet och Fäbodbrukarna gavs vid denna konferens tillfälle att uppmärksamma den betydelse fäbodbruk och utmarksbete i skog och fjäll har för biologisk mångfald, kulturarv och regional identitet, potentialen för kvalitetsproduktion på utmarksbete av mjölk- och kött och därmed sysselsättning, samt inte minst vad gäller besöksnäringen och upplevelsen av Dalarnas historia och genuina kulturlandskap. Konferensen anordnades som ett led i länets arbete inför ett nytt åtgärdsprogram 2018-2022 samt arbetet med FN:s hållbarhetsmål (Agenda 2030). Konferensen samlade ca 130 deltagare med representation från Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, kommuner, andra myndigheter, näringsliv och intresseorganisationer. Läs mer om Dalarnas miljö- och hållbarhetsarbete på Länsstyrelsens hemsida. 

Vid konferensen lyftes från Fäbodbrukarna dessa och ett antal övriga aspekter kring fäbodbruket samt några konkreta behovsfrågor för det vidare arbetet med miljö- och utvecklingsfrågorna. Se vidare presentationen om fäbodbruket i miljö- och hållbarhetsarbetet.

Följande utgör fördjupande text till bilderna i presentationen: Fäbodbruk och utmarksbete är en areell näring av stor betydelse i vårt land. Om än av relativt liten omfattning idag så var det historiskt en mycket omfattande verksamhet som bedrevs över praktiskt taget hela Sverige, även ute på kust- och skärgårdsöar. Kulturmiljöerna är ju närmast tidlösa och kanske var det en liknande syn med rödkullor som på aftonen återvände till fäboden från dagens bete på skogen (första bilden) som mötte den unge Gustav Eriksson när han på den tiden det begav sig 1520 anlände till Dalarna. Kanske var det här han fick insikt om fäbodbrukets potential att producera ost och smör till gagn för samhällsekonomin? Sammantaget utgör fäbodbruk och utmarksbete ett komplext kunskapsområde med många knutpunkter och kontaktytor vilket framgår av ett antal högst aktuella och centrala värdebegrepp. En utgångspunkt är att historiskt brukande under människans aktiva närvaro i och med naturen som har skapat såväl natur- och kulturvärden som behov av vidmakhållande och hävdkontinuitet. Detta måste då ske utifrån ingående kunskaper och insikter om hållbara brukningsformer under historiska tidsrymder. Som synes kommer vi också till frågan om hur vi vill att den ska se ut – bilden av Dalarna – det beror ju faktiskt på oss själva hur vi vill att det ska se ut. Det måste här särskililt noteras att denna vy från en levande fäbod med traditionell drift och frigående fjällkor och getter är hämtad från Myhrbodarna i nordvästra Jämtland. Jämtland är nämligen det län som trots allt bäst värnat sitt levande kulturarv i form av fäbodarna.  Som en intressant fördjupning beskrivs i två av bilderna också det norska säterbruket och utmarksbetet som ekosystemtjänst och bioekonomisk faktor genom den betesproduktion som sker i skogar och fjäll. På uppdrag av Landbruksdepartementet har man i Norge kartlagt och värderat det nu årligen nyttjade utmarksbetet till ungefär en miljard norska kronor (1000 mkr) per år (i fodervärde). Den totala tillgängliga mängden kan uppskattas till betydligt högre belopp. Mer- och förädlingsvärden, betydelsen för gastronomisk turism samt dynamiska effekter genom ökad ekonomisk omsättning i perifer glesbygd oräknad och tillkommer alltså. Motsvarande kartläggning och faktabaserad värdering av betesresurserna i skog och fjäll finns inte genomförd i Sverige, och därmed vilar mycket centrala aspekter i beslutsfattande kring glesbygdens utmarksresurser i vårt land på högst bristfällig grund. Beroende på hur man räknar kan det tillgängliga utmarksbetet i Dalarna bedömningsvis uppgå till åtminstone något hundratal mkr(sv). Vidare kan man fråga sig vad nyttjandet av en sådan bioekonomisk resurs skulle kunna ge i mervärdeutveckling i följande förädlingsled, vilken betydelse det kan ha för folkhälsan som hälsosamma livsmedel, eller betydelsen för besöksnäringen genom attraktiv kvalitetsproduktion med genuin och lokal prägel?

Det finns ett uppenbart behov av att ta fram och synliggöra fakta och kunskaper om resurser och möjligheter för den perifera landsbygdens utveckling. Det behövs som grund för beslutsfattande och tydliga instruktioner i syfte att ta tillvara och möjliggöra även fäbodbruket och utmarksbetet som resurser för en hållbar samhällsutveckling – samtidigt som betydande natur- och kulturvärden också kan värnas och utvecklas. Det behövs ett konstruktivt samspel mellan Länsstyrelsen och Regionen för att ta tillvara dessa specifika regionala värden och möjligheter  Det är nödvändigt med en storregional samverkan i norra Sverige i miljömålsarbetet och i uppbyggnaden av landsbygdsprogrammet för att uppmärksamma specifika värden, unika kvaliteter och den regionala särart som bygger på områdets särskilda natur- och kulturvärden. Om vi inte lyckas förmedla kunskap och relevanta fakta kring detta så kan vi förstås inte heller förvänta oss positiva beslut vare sig från Stockholm eller från Bryssel som gör det möjligt att utveckla fäbodbruket och utmarksbetet med dess potentiella värden för framtiden i vårt land. Med gemensamma krafter kan vi skapa förutsättningar och återställa möjligheter för att betesdjuren och mjölkkorna åter kan bli ett naturligt inslag på Dalarnas fäbodar och i det historiska kulturlandskapet med vidsträckta naturbetesmarker i skogar och fjäll i det nordsvenska kulturlandskapet. Sista bilden visar rödkullor på Ljusbodarna, Leksand. (Texten uppdaterad 180414)

2015-05-21  Världnaturfonden, WWF och Kungl Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, genomförde  ett seminarium om naturbetesmarker och dess många värden. Seminariet samlade ett åttiotal deltagare som tog del av ett intressant program kring såväl restaurering av naturbetesmarker, näringspolitiska villkor, produktions- och ekonomifrågor, slakt och livsmedelsförädling som marknadsfrågor. Se vidare på KSLA hemsida dokumentation och presentationer om WWF:s arbete med naturbetesmarker, Naturbeteskött i Sverige, Lantbrukarens perspektiv på kött med mervärden, Hälsingestintan, Lönsamma och permanenta gräsmarker i Europa, samt ”ett bättte kött” enligt ICA.

FSF deltog vid seminariet genom ordförande som ger följande reflektioner. Ämnesområdet Naturbetesmarker berör flera av miljömålen och har en grundläggande betydelse för djurhållning, kulturlandskap, biologisk mångfald och traditionell kunskap samt livsmedelsproduktion och därmed arbetstillfällen i hela landet. Därmed har dessa frågor också en grundläggande betydelse för att synliggöra och relatera till fäbodbrukets kulturarv och traditionella markanvändning inom det svenska fäbodområdet. Under seminariet berördes också en möjlig oklarhet utifrån EIP-Agri:s kunskapsunderlag över den agro-klimatiska regionindelningen av Sverige, där de norra delarna liksom för övrigt också resten av Norden kategoriseras som boreal zon. Osökt uppstår så frågan vad det kan betyda för identifiering, medvetenhet och uppmärksamhet från Bryssel vad avser betesmarker och näringspolitiska villkor för brukande och betesdrift i norra delarna av Sverige? Vidare kan konstateras att databasen TUVA, över värdefulla ängs- och betesmarker i Sverige, har en underrepresentation för ängs- och betesmarker i norra delarna av landet. Detta innebär att bland annat fäbodbrukets traditionella betesmarker över vidsträckta skogs- och fjällområden i norra Svealand och Norrland i praktiken osynliggörs, eller i vart fall inte beskrivs på ett riktigt sätt, i dessa sammanhang. Seminariet var i övrigt intressant och det stimulerade till många frågor under dagen. Dessvärre var det mycket lite tid till förfogande för vidare diskussioner vilket medförde att flertalet frågor blev obesvarade och det gällde då även de frågor som vi framförde utifrån fäbodbrukets perspektiv.

2014-06-05
Naturvårdsverket har redovisat ett regeringsuppdrag att ta fram förslag på en strategi för miljömålet Storslagen Fjällmiljö. Läs mer om det arbetet på SNV hemsida
Redovisningen utgörs av en intressant men ganska omfattande skrivelse. Fäbodbrukarna har deltagit vid ett samråd och även lämnat synpunkter till arbetet.
Fäbodbruket i fjällområdet beskrivs konkret på sid 46-47.
I kapitel 7.5 på sid 110-114 beskrivs förslag på insatser för särskilda behov samt insatser för jordbruk med djurhållning i fjällområdet.
Dessutom berörs agrara frågor i beskrivningen av precisering nr 7 ”Fjällmiljöer med höga natur- och kulturvärden…”
Redovisningen av regeringsuppdraget återfinns i sin helhet i skrivelsen ”Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö” (2014-06-05) NV-04173-13 Läs skrivelsen här som .pdf!

2013-12-02
Jämtlands regionala miljömål har nu beslutats för perioden 2013-2016.
Fäbodbrukarna har deltagit i detta arbete och genom FSF har synpunkter lämnats på utformning och prioritering av miljömål och åtgärdsprogram (se 2013-09-20 nedan).
Bland annat återfinns nu under miljömålet Rikt odlingslandskap, som en av sex prioriterade punkter, och med den högsta prioriteringsnivån i åtgärdsprogrammet (A – Kraftsamling mycket angelägen) att ”Skydda och utveckla den regionala särarten fäbodar och fjällnära gårdar och extensivt bete”
Se vidare länk till länsstyrelsens hemsida.
Miljömålsdokumentet Regionalt miljömålsprogram Jämtlands län 2013-2016 som .pdf.
Fjälljordbruket, fäbodbruket och den extensiva betesdriften med tamboskap har en gedigen kulturhistorisk grundval i det södra fjällområdet. Det är därför mycket positivt att fäbodbruket och den extensiva betesdriften med tamboskap synliggörs och uppmärksammas i detta sammanhang som den regionala särart det utgör. Miljömålen utgör en väsentlig del av instruktionen i samhällets miljö- och utvecklingsarbete.
Fäbodbrukarna ser nu fram emot en fortsatt positiv utveckling av fäbodbruk och extensiv betesdrift som levande kulturarv och framtida näringsverksamheter och ett väsentligt bidrag till en hållbar utveckling i regionen.

2013-09-20
Fäbodbrukarnas synpunkter till remiss av regionalt miljömålsprogram Jämtlands län 2013-2016, med två bilagor. Bilaga 1 Fäbodbrukarnas synpunkter till KMP Härjedalen. Bilaga 2 Scotland-HNV-5-Ask-letter.

2012-01-17
Uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att beskriva Sveriges arbete med bevarande av biologisk mångfald utifrån bevarandemål för landmiljön i den strategiska planen för biologisk mångfald… (Regeringsbeslut 2012-01-12)

2011-10-13
Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning – med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. (Dir 2011:91)

2011-09-30
Fäbodbrukarnas synpunkter i miljömålsfrågorna.Med anledning av remiss 2011-05-17 med dnr M2011/1516/Ma
Remiss M2011/1516/Ma Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen på ny grund (rapport 6420)

2010-02-09
Fäbodbrukarna medverkar i utvecklingen av miljökvalitetsmålet Storslagen Fjällmiljö.
Under 2009 har Föreningen Sveriges Fäbodbrukare medverkat som sakägare i en förstudie initierad av Naturvårdsverket. Syftet med förstudien är att utveckla arbetet med miljöfrågorna med fokus på miljökvalitetsmålet ”Storslagen Fjällmiljö.” Den avslutande rapporten ger ett brett perspektiv och en för svenskt vidkommande närmast unik helhetssyn på miljöfrågorna i fjällområdet.
Rapporten är omfångsrik, hela 172 sidor, och delvis teoretisk. I rapporten behandlas bland annat mineralutvinning, turism, areella näringar och kulturaspekter samt markanvändnings-, äganderätts- och förvaltningfrågor.
Fjälljordbruket och fäbodbruket berörs i flera sammanhang, mer koncentrerat på sidan 36 samt på sidorna 83-88, men också i den avslutande skissen till forskningsprogram kring miljömålen och fjällrelaterade frågor.
Se vidare SNV rapport 6366 september 2010 Miljömål i fjällandskapet – en syntes av problemställningar

2008-08-15
Fäbodbrukarnas synpunkter med anledning av Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 ”Nu är det bråttom” M2008/1443/Mk