Jämtland Härjedalen Fäbodkultur och utmarksbruk (JHF)

JHF sitter sedan många år med i länets viltförvaltningsdelegation. Det är en forum under länsstyrelsens ledning där frågor kring statens viltpolitik avhandlas. För Jämtland Härjedalen Fäbodkultur medverkar numera Anna Eriksson, Skärvången, som ordinarie ledamot. Läs mera här (2025-05-13)

Aktuellt digitalt seminarium/panelsamtal kring angelägna samhällsfrågor. Mer information och länk för digitalt deltagande här. (2025-05-05)

Ta del av information från stämman här

Läs mera här (250316)

UNDROP, deklarationen om rättigheter för bönder, småbrukare, urfolk och lokala samhällen och andra som arbetar på landsbygden. Detta omfattar därmed även fäbodbrukare, fjällbönder och renskötare/samer. Fäbodrörelsen har också engagerat sig kring dessa frågor, läs mera här.

Fjällkon är en av våra käraste husdjur och närmast att betrakta som en regional kulturhistorisk profil för Jämtland och Härjedalen. I en artikel i tidningen småbrukaren redogör Robert Nilsson från Föreningen Svensk Fjällrasavel för den bekymmersamma situationen i arbetet med bevarande av fjällkon, och då inte minst som mjölkras. Läs mera här

Alla länder i EU ska ta fram nationella planer för restaurering av natur utifrån de gemensamma riktlinjer som finns. Planerna kan då anpassas till de olika ländernas förutsättningar. Målet är att vända för­lusten av biologisk mångfald både på land- och i havsområden. Det ska ske genom att vi återställer ekosystem, livsmiljöer och arter. Det är Naturvårds­verket som håller ihop arbetet i Sverige med EU:s förordning om att restaurera natur.

Ett första informationsmöte genomfördes digitalt den 26 mars kl 13 – 15. Huvuddelen av detta möte finns inspelat och och tillgängligt att ta del av i efterhand på Jordbruksverkets hemsida via denna länk. Det fortsatta arbetet kommer att innehålla fördjupade dialoger kring restaurerings behov och -möjligheter med ett antal parter i landet. Även detta fortsatta arbete finns beskrivet på samma hemsida.

En webbutställning om fäbodarnas levande kulturarv framtagen inom ramarna för Sveriges arbete med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Se vidare på ISOF webbplats här.

Norrmejerier går ut med en skarp markering över den utsatta situationen för mjölkproducenterna i norra delen av Sverige. Situationen för mjölkbönderna försämras dramatiskt, och antalet mjölkgårdar har halverats under de senaste 15 åren. Man pekar på att norrländsk mjölkproduktion är en nationell angelägenhet av betydelse för såväl arbetstillfällen som krisberedskap. Man efterfrågar höjt nationellt stöd, bättre produktionsvillkor och riktade satsningar. Läs artikeln här.

Problematiken är generell och drabbar förstås även den mjölkproduktion som sker på gårdar som även bedriver fäboddrift.
Det är nu endast undantagsvis som mjölkproducenter på svenska fäbodar levererar till externt mejeri – det är dock en ganska vanlig lösning i Norge där mejerikooperativet Tine har hämtningsplikt på sätrarna.
Problematiken har diskuterats i Fäbodrörelsen sedan många år. En svårighet är att fäbodarnas mjölkproduktion inte kan stödjas genom de jordbrukarstöd som fördelas genom EU-stödssystemet p g a att sådana stöd inte får ges till produktionshöjande insatser inom mjölksektorn. En annan svårighet är att potten nationella stöd (som alltså Sverige beslutar över själva) är budgetmässigt begränsad, och som det understryks, inte heller har indexuppräknats på flera år.
Fäbodrörelsen har (haft) en alltför svag position för att kunna hävda våra intressen i dessa sammanhang. Tidigare hanterades dessa branschfrågor i Sverige genom det nationella system för politiskt förankrade jordbruksförhandlingar som infördes av regeringen 1947 efter en omfattande utredning på initiativ av dåvarande jordbruksministern Bramstorp. Och som det bland annat formulerades då: ”Jordbruksfolket skulle tillförsäkras en med andra grupper jämförbar standard, men endast under förutsättning av rationellt driven produktion. Garantierna till jordbruket skulle endast avse de kvantiteter av jordbruksprodukter, som motsvarade konsumtionsbehovet inom landet”. Detta nationella jordbruksförhandlingssystem avskaffades i och med Sveriges EU-medlemskap 1995.
Villkoren för de kvarvarande nationella stöden bevakas f n främst av LRF genom deras s k Norrlandsgrupp.

Vi har ju alla därefter följt avvecklingen av svensk jordbruksproduktion där landet idag ligger på en bedömd självförsörjningsgrad om 50 %. Vi känner väl till utslagningen av det nordsvenska jordbruket och inte minst utarmningen av fjälljordbruket och fäbodbruket. Vi har också följt den relativa standardförsämring som drabbat alla verksamma i jord- och skogsbruk under nu många årtionden – vilket har skett i sådan grad att brukarna och markägarna får allt sämre möjligheter att över huvud taget bibehålla ägandet till produktionsresurserna. Det kan noteras att just Jämtland utsätts för jämförelsevis flest uppköp av kapitalstarka aktörer från södra Sverige. Dessa pågående förändringsprocesser är inte förenligt med Sveriges åtaganden att slå vakt om traditionell kunskap och lokalt förankrat sedvanebruk av kulturlandskap.
Hanteringen av jordbrukspolitiken sker numera på EU-nivå, och processas inom Sverige främst på tjänstemannanivå, långt utanför räckvidden för jordbruksföretagarna, utanför formella möjligheter att påverka för huvuddelen av de svenska jordbrukarorganisationerna, och utanför möjligheterna att påverka för den svenska livsmedelssektorn.

Det finns skäl att diskutera möjligheterna att slå vakt om svenska intressen, liksom de framtida möjligheterna för traditionell mjölkproduktion inom fäbodbruket, baserat på utmarksbete i skog och fjäll.
Fäbodrörelsen behöver delta i detta arbete för även våra mjölkbönder i fäbodnäringen, för bevarande av det immateriella kulturarvet knutet till mjölkproduktion på fäbod, samt ett bidrag till Sveriges krisberedskap.

Efter flera års förberedelser av Förbundet Svensk Fäbodkultur och Norsk Seterkultur med hjälp av många tillskyndare och formell ansökan från de båda regeringarna, så behandlades idag förslaget att utse Skandinaviens fäbodar och sätrar som en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Det formella beslutet fattades 2024-12-03 av Unesco:s stora församling vid möte i Paraguay. Läs mera här

Valmåsen var en liten fjällbondeby vid den oreglerade sjön Lossen strax öster om Tännäs i västra Härjedalen. Vid tillskapandet av ett regeringsmagasin tvångsförflyttades människorna, gårdarna löstes in och markerna överdämdes. Det definitiva beslutet togs i Vattendomstolen 1958 och byn försvann i djupet i början av 1960-talet. Läs mera om detta här (2024-11-28 inkl kompletteringar)

Tidningen Epoch Times har en stort uppslagen artikel om den utrotningshotade fjällkon, en lantras som utgör ett levande kulturarv och en av de sista resterna av den boskapsskötsel som bedrivits i Norrland sedan förhistorisk tid. Läs mera här (2024-10-24)

Jamtli, Heimbygda och Länsstyrelsen arrangerade åter en gemensam kulturarvsdag fredag den 18 oktober på Jamtli, Östersund. Läs mera här (2024-10-18)

I en artikel av arkeologen Peter Persson från Västernorrland presenteras en översiktlig redogörelse över människans invandring i olika etapper från istiden och framåt. Här berörs bland annat också boskapsskötarnas inträde och därmed boskapens introduktion under förhistorisk tid. Läs direkt artikel som särtryck ur tidningen Småbrukaren nr 3-2024 (Efter tillstånd från Förbundet Sveriges Småbrukare)

Läs mer om historia på vår särskilda temasida om boskapskultur och fäbodbruk genom tiderna Nu också kompletterat med en översikt av kända arkeologiska indikationer på jordbruk och boskapsdrift över norra Sverige, Norge och Finland.

I en artikel i Jämtlands Tidning har man journalistiskt uppmärksammat föreningens informationsspridning och specifikt utifrån ett inlägg där man ifrågasätter en kunskapsförmedlare som i sin roll som politiker utpekas. Även JHF har beretts tillfälle att kommentera saken. Läs mera om detta här. (2024-10-03)

Det har beviljats projektmedel till en bevarandeinsats för fäboden Risvallen mellan Storhogna och Vemdalsskalet. Saken belyst i en artikel i Jämtlands Tidning. Läs mera om det här (2024-09-27)

Det hölls öppet för visning av verksamheten vid Skalbodarna väster om Skärvången under Fäbodveckan. Det är Åke och Anna Eriksson som bedriver betesdrift med fäboddjur där sedan nu många år. Arrangemanget på Skalbodarna uppmärksammades av Länstidningen Östersund i en bra artikel med ganska utförlig beskrivning och flera fina bilder från kulturmiljön. Här finns länk till tidningsartikeln och här finns dessutom artikeln som nedladdat dokument.

JHF har fått kännedom om att det åter förekommer trakasserier och hot både mot djurskötare och djur inom fäbodnäringen. Det är naturligtvis oacceptabelt och styrelsen diskuterar problematiken. Det handlar dels om hur vi kan stötta våra medlemmar, fäbodbrukarna, och hur problematiken kan bemötas och hur övergrepp kan beivras. Dels handlar det om hur vi kan initiera ett arbete som fokuserar på att förbättra situationen för fäbodnäringen, fäbodbrukarens psykiska arbetsmiljö samt fäbodbrukarens förutsättningar att verka som näringsidkare och som en socialt och kulturellt utsatt brukarminoritet.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde under 2020 en enkätundersökning bland målgruppen djurföretagare i Sverige för att kartlägga förekomsten av ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – Lantbruksföretagarnas perspektiv”. Läs mera om detta arbete här (2024-08-08)

Gum- eller grynost tas med på Sveriges förteckning över immateriella kulturarv. Det är Marika Kaspergård i Hede som lämnat detta förslag vilket nu alltså antagits som utpekat kulturarv från Jämtland och Härjedalen, med kulturhistoriskt ursprung från fäbodarna och anknytning till fäbodkulturen. Läs mer om det här

Olle Larsson i Ränningsvallen fick den 22 juli 2024 möjlighet att i ett sommartal utveckla sin syn på kultur och historia samt tillvaron och politiken i Härjedalen och i det södra fjällområdet. Han gör det utifrån sitt lokala perspektiv som härjedaling, och med sitt ursprung från urskandinaverna har han rötter i förfädernas kulturarv som fjällbönder och fäbodbrukare. Sommartalet sändes nationellt på mediaplattformen Swebbtv och det finns tillgänglig genom länk här

Här finns nu fäbodrörelsens yttrande till remissen av renmarksutredningens delbetänkande. Läs mera om det här

Ny skrift 2024 från Skogsstyrelsen – läs mera här

En kort dokumentär från Skalen där Stefan Olander berättar om gården, dess fäbodhistorik och det restaureringsarbete han arbetat med i nu många år. En fin filmatisering från en fin del av Hälsingland – och med en försmak om den sommartid som kommer… Ta del av filmen här

Stora Enso Skog medverkar aktivt till att utveckla natur- och kulturvärden kring Prästbodarna öster om Rättvik, Dalarna. Läs mera här om en intressant och konstruktiv samverkan mellan skogsbruk och fäbodbruk. (2023-09-10)

Regeringen har Jordbruksverket i uppdrag att, inom arbetet med att stärka det civila försvaret, lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen inom primärproduktionen av livsmedel i hela Sverige. Läs mera här (23-06-08)