2025-10-20 ”Om en nationell naturrestaureringsplan för Sverige”. Detta aktuella material sammanfattar arbetsprocessen så här långt och anger även förslag till insatser. Det utgör underlag inför kommande dialogmöten med utvalda organisationer.
Vi ser det angeläget att på bästa sätt lyfta fram det småskaliga jordbruket med fäboddrift som en viktig verksamhet i norra Sverige för att bibehålla och utveckla kulturarv och naturvärden. Vi önskar synpunkter och kommentarer från medlemmarna till detta arbete för att på bästa sätt förbereda oss inför föreningens kommande kontakter med myndigheterna, bland annat i samband med dialogmöte 11 november. Skicka mejl eller ring någon i styrelsen. Läs mera hos Jordbruksverket om arbetet med naturrestaureringsplanen här
2025-06-01 EU har beslutat om Naturrestaureringsförordningen, se lagtexten. En EU-förordning som gäller direkt som lag i alla medlemsstater. Alla EU-länder ska ta fram nationella planer för restaurering av natur utifrån de gemensamma riktlinjer som finns. Planerna kan då anpassas till de olika ländernas förutsättningar. Målet är att vända förlusten av biologisk mångfald både på land, i vatten till havs. Det ska ske genom att vi återställer ekosystem, livsmiljöer och arter.
Vad det handlar om
Naturvårdsverket har tillsammans med Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen samt Boverket fått ett regeringsuppdrag för att ta fram ett förslag till en Nationell plan. I arbetet är delaktighet en viktig del. Myndigheterna ska också lämna en konsekvensutredning av planförslaget. Kunskaper och synpunkter ska också inhämtas från länsstyrelserna. Myndigheterna hanterar detta sektorsvis i olika dialogprocesser. Exempelvis gäller Boverkets ansvar artikel 8 om restaurering av urbana ekosystem. I uppdraget ingår att analysera och föreslå författningsändringar, samt att lämna konsekvensutredning av förslagen. Notera att det svenska regeringsuppdraget dock anger att ”arbetet inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms nödvändigt, och att därför den flexibilitet som finns i förordningen ska analyseras och nyttjas fullt ut där det är möjligt. Förslaget till plan och eventuella författningsförslag ska inte gå utöver miniminivån i förordningen.” (Reds kursivering) Syftet är nu att skapa rättsligt bindande EU-mål för återställande av natur för att restaurera förstörda ekosystem. Arbetet med att ta fram en nationell plan är det första steget i en process. Arbetet med den nationella planen ska vara etablerat 2030, och målen för arbetet ska vara uppnådda 2050.
Det handlar nu inte bara om vad som ska restaureras. Det är också en grundläggande fråga hur mycket som ska restaureras. För att hantera detta spörsmål så genomfördes redan 2023 ett annat regeringsuppdrag för att ta fram faktaunderlag vad gäller referensarealer. Med referensareal menas den totala arealen av en livsmiljötyp i en viss nationell biogeografisk region som bedöms vara minimum för att säkerställa långsiktig livskraft hos naturtypen och dess särskilda arter, artsammansättning och naturtypens alla ekologiska variationer i det naturliga utbredningsområdet. Resultatet av detta uttrycker därmed den bedömda målsättningen för restaureringsinsatserna. Den samlade bedömningen från myndigheterna blev till slut att det behöver restaureras någonstans mellan 100 000 och 370 000 hektar mark i Sverige. Detta har redovisats i SNV skrivelse 2024-03-28, ärendenr NV-11038-22, tillsammans med bilagorna 1 (Östersjöländerna), 2 (hävdade gräsmarker), 3 (skogen), 4 (akvatiska), 5 (konsekvensutredning), 6 (jmf 1995 års värden).
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det även här handlar om ett antal bedömningar.
Om man saknar fakta så kan det också hänvisas till hur stor andel av naturtypen som fanns vid EU-inträdet.(!) Men där finns faktiskt också möjligheten enligt förordningen att fånga upp betydelsen av historiskt utbredningsområde och historiska trender. Om man vill. Just vad gäller frågan om ambitionsnivån så har det ju ovan refererats i det nuvarande regeringsuppdraget att det ”…ska inte gå utöver miniminivån i förordningen.” Den aspekten berörs även i en bredare kvalitativ belysning i tidskriften Biodiverse nr 1-2025. Det har som exempel också kommenterats av forskare i en artikel i LAND Lantbruk 241108.
Detta är en kortfattad beskrivning av den byråkratiska ramen för det nu uppstartade arbetet.
Vilka är då berörda
Att ta fram en nationell plan för naturrestaurering berör många aktörer i landet. Medborgare, organisationer, näringsliv och myndigheter i Sverige. Därför tas förslaget till plan fram i dialog där erfarenhet, kunskap och perspektiv från många olika aktörer är en grund för arbetet. Ett brett dialogarbete har redan startat upp genom myndigheterna och fortsätter över sommaren med en uppföljning kring ett förslag till Nationell plan i november. Det färdiga förslaget ska sedan lämnas in till regeringen i februari 2026.
Även Fäbodbrukarna har fått plats i Jordbruksverkets dialogarbete, tillsammans med dryga hundratalet andra aktörer i landet. Däribland även Föreningen Allmogekon, LRF, Bonde- och Småbrukarförbundet, och Ekologiska Lantbrukarna. Däremot har Fäbodbrukarna inte fått någon inbjudan till referensgruppen i Naturvårdsverkets dialogarbete, en samling om ett trettiotal aktörer. Exempel på oss näraliggande aktörer är också här LRF och Ekologiska Lantbrukarna, men även Samernas Riksförbund. Syftet med denna referensgrupp är att diskutera övergripande frågor i arbetet med att ta fram förslag till Naturrestaureringsplan. Fäbodbrukarna har heller inte fått någon inbjudan till Skogsstyrelsens dialogarbete, men även de efterfrågar inspel och synpunkter som kan lämnas via deras hemsida.
Ett sätt att beskriva detta arbete är att återge de prioriterade frågorna inom ramen för Jordbruksverkets dialog. Dessa är följande:
Småbiotoper och landskapselement som gynnar biologisk mångfald
Återställa organiska jordar som används inom jordbruket och som består av dränerade torvmarker
Lager av organiskt kol i mineraljordar på åkermark
Pollinatörer i odlingslandskapet
Fåglar i odlingslandskapet
Restaurering av betesmarker och slåtterängar
Fritt strömmande vattendrag och tillhörande svämplan
Marina ekosystem – restaurering och åtgärder
Som synes är de första fem ämnena ganska konkreta och specifika som relaterar till åkerbruk och det brukade odlingslandskapet. Vattendrag och marina ekosystem utgör viktiga områden, men relaterar inte särskilt till fäbodbruket. Därmed kvarstår i första hand punkt nr 6, restaurering av betesmarker och slåtterängar, som det intresseområde för Fäbodbrukarna att i första hand uppmärksamma.
JHF arbetar också med detta och synpunkter till Jordbruksverkets dialogprocess ska lämnas senast 8 juni.
