Author Archives: Webred

Regeringen har Jordbruksverket i uppdrag att, inom arbetet med att stärka det civila försvaret, lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen inom primärproduktionen av livsmedel i hela Sverige. Läs mera här (23-06-08)

Sverige nominerar tillsammans med Norge fäbodbruk till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Läs mera här

Sametinget bjuder in dig till lanseringen av ett nytt kunskapshöjande material som ska bidra till Sveriges genomförande av artiklarna 8j och 10c i FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Medverkan av Miljödepartementet, Naturvårdsverket och SLU Centrum för biologisk mångfald

Lokal och traditionell kunskap om biologisk mångfald och hållbart sedvanebruk – Sveriges arbete nu och framåt

Tid: Onsdag 16 november, kl.10.00 – 11.00

Information digitalt via Zoom. Möteslänk finns i bifogad inbjudan i PDF.

Se även tidigare information om detta arbete och programrådet för traditionell kunskap (2022-04-01)

Norsk Bonde- och småbrukarlag (NBS) inbjuder genom sitt utmarksutvalg till en konferens på detta tema för att informera och diskutera förutsättningar, aktuella problemställningar och framtida möjligheter för den traditionella betesdriften med frigående djur, och vilken roll utmarkerna ska ha för framtidens livsmedelsförsörjning.

”Regjeringsplattforma slår fast at sjølvforsyninga av mat skal aukast til femti prosent. Det er eit djervt mål som det snautt er mogleg å nå utan ein vesentleg auka bruk av beiteressursane. Men korleis er dette mogleg når så mange aktørar konkurrerer om areala? Eller er det ikkje konkurranse? Kan betre planprosessar skape rom for alle? Eller må styresmaktene prioritere arealbruken på ein langt strengare måte i framtida?”

Läs mera här (2022-11-23/24)

Vid Fäbodriksdagen antogs ett förslag att Fäbodbrukarna ska verka för att få status och legitimitet för fäbodbruket som ursprunglig agrar kultur och näring. Frågan skickas vidare till FSF. Ta del av det antagna förslaget här. Det finns mera att läsa om dokumentationen från Fäbodriksdagen här.

Läs mera om vårt arbete med varumärkesfrågan här

”Norge har begrenset med matjord, men store arealer med lite brukt utmarksbeite av god kvalitet. Om ressursen ikke brukes, vil kvaliteten reduseres. Det får direkte følger for matvareberedskapen.”

Ta del av den rubricerade artikeln på nibio.no

Nibio, Norsk Institutt for bioekonomi, besitter ett långt utvecklat kunnande om utmarksbetesresurser. En drivande person i detta utvecklingsarbete har Yngve Rekdahl varit under många år, han har tidigare också medverkat vid flera arrangemang i Sverige när Fäbodförbundet försökt fästa uppmärksamheten på dessa kunskapsfrågor. Vi saknar alltså fortfarande grundläggande kunskaper om dessa resurser i vårt land. Men läs gärna mera här om arbetet i Norge och ta även del av Nibio rapport Arealrekneskap i utmark. Utmarksbeite – ressursgrunnlag og beitebruk.(2022-08-30)

Read more here (2022-07-11) and further link to external article.

Hur kan staten agera för levande landsbygd, god landskapsskötsel och biologisk mångfald. Fabian Mebus, RAÄ, visar och berättar vid ett föredrag på SLU Uppsala 2018. Läs mera och se länk till föredragningen här.

Programmet Meny på P1 den 9 september handlar om fäbodar i Sverige. Vad är en fäbod, varför de försvann, besök på en fäbod i Dalarna och mycket mera. Mer information och länk till programmet här (2021-09-09)

”Den bästa barndomen är att växa upp på en fäbodvall”. I juni 2021 spelades in materialet till dokumentärfilmen ”Fjällkvinnan” – om Gun Mårtenssons uppväxt och liv som fjällbonde i Gunnars och på fäboden Gunnarsvallen i västra Härjedalen. Läs mera här

”I en barndom utan kontakt med jord och skog finns grogrunden för att lantbruket i dag kan betraktas som en miljöfarlig verksamhet.” En insiktsfull ledartext av Edward Hollertz i tidningen ATL. Läs mera här (2021-08-23)

Som en del i Eldrimners fäbodprojekt (2019-2021) har man också gjort en litteraturstudie om fäbodprodukternas mervärden. Läs mera här (2021-04-25)

Mycket snack och lite verkstad är vad fäbodbruket i Sverige utsätts för konstaterar FSF i ett uttalande för att fästa uppmärksamheten på behovet av att underlätta vardagen för fäbodar med livsmedelsproduktion. Läs vidare här

Ta del av artikeln här (2020-07-20)

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har arbetat med ett regeringsuppdrag för att utveckla kunskapen om mångbruk av skog och att synliggöra potentialen för mångbruk av skog. Även fäbodbruk omnämns i uppdraget och FSF har haft direkta kontakter med arbetet. Till vår besvikelse förbises dock fäbodbruket och utmarksbetet i den sammanfattande slutrapporten till Näringsdepartmentet. Läs mera om detta här (2020-06-14)

En särskild utredare har under 2018-2019 arbetat med en ny utredning om terrängkörningslagen (TKL) Utredningen är presenterad och FSF kan konstatera att fäbodbruket, utmarksbetet och de gemensamma betesrättigheterna har utelämnats och osynliggjorts i utredningen. FSF har nu i remissvar lämnat sina synpunkter på detta. Läs mera här (2020-06-12)

”Gårdar anses för små – men gör stor nytta”  FSF har tilsammans med ett stort antal aktörer och engagerade personer över hela landet medverkat i ett upprop genom en artikel i Svenska Dagbladet med budskapet att uppmärksamma den breda småskalighetens villkor och förutsättningar samt möjligheter och behov för framtiden. Läs mera här (2020-05-22)

Föreningen Svensk Fjällrasavel har skrivit till Näringsdepartementet och genom denna frågeställning lyft fram det allvarliga läget och den utsatta situationen för bevarande av de svenska fjällkorna som mjölkras samt de småbönder och i synnerhet mjölkproducenter som som arbetar med denna lantras. I samband med detta berörs också fjällkons betydelse för fäbodbruket. Läs mera här

Fäbodbruket var historiskt ett självgenererande jordbruk som levererade livsmedel med minimal åverkan på miljön. Läs mera här

Nordiska Kulturlandskapsförbundet anordnar i anslutning till sitt årsmöte en tematräff om värdefulll kulturmark, denna gång med tonvikt på skötsel av säterbrukets kulturlandskap. Arrangemanget har en stark uppslutning från olika aktörer och genomförs i Röros och Os i Tröndelag, Norge, den 26-27 juni 2019. Läs mera här

Fäbodbruket har rötterna i människans tidigaste strävanden för överlevnad och utveckling sedan förhistorisk tid och det har genom årtusenden bedrivits boskapsskötsel och extensiv betesdrift i utmarkerna på den Skandinaviska halvön. Det har format ett historiskt kulturlandskap där skärgårdsöar, skogar och fjäll har betats och på andra sätt nyttjats, alltså i praktiken över hela landet. Läs mera här

Över hela landet märks nu mer eller mindre konsekvenserna av den långvariga torkan sommaren 2018. Den slutliga effekterna överblickar ännu inte nu i juli månad. För fäbodbruket och övrigt utmarksbete i skog och fjäll innebär dock torkan som regel inte några större problem vad gäller betet. Det finns vanligen bete i skog och fjäll för de frigående djuren under sommarhalvåret, men visst blir det som regel en annan betesgång för djuren beroende på markvattenförhållanden på trakten. Dock kan bäckar och vattenkällor sina och torka ut med praktiska bekymmer och fördyringar med att köra vatten till fäboden. Dessutom drabbas även fäbodbrukarna av torkan genom en sämre tillgång på vinterfoder.

Dessa frågor kring foderresurser och utmarkernas möjligheter berörs nu i ett aktuelllt nyhetsblad från SLU. Läs vidare om det här.

FSF deltar nu i en samverkansplattform för bevarande och utveckling av traditionell ekologisk kunskap  och sedvanebruk. Läs mera här

Svenska Fåravelsförbundet tar nu initiativ till ett gemensamt upprop riktat till Sveriges politiker. Fåravelsförbundet kräver bland annat att samhället hjälper till ekonomiskt med förebyggande åtgärder, att full ersättning ges för de kostnader ett angrepp för med sig och att skyddsjakt beviljas snabbt och i förhållande till hur stor skada som skett.

Det är lätt för oss fäbodbrukare att både förstå och sympatisera med fårböndernas situation, utsatthet och reaktion. Även många fäbodbrukare har upplevt oro, såväl för rovdjursangrepp på betesdjuren men också för hur de ska behandlas om de drabbas. Man har därmed förlorat sin trygghet och tilltro till förutsättningarna för sin näringsverksamhet.  Läs vidare här