Jämtland Härjedalen Fäbodkultur och utmarksbruk (JHF)

Föreläsning på plats på Jamtli men också digitalt direktsänd.
Arrangemanget presenteras på följande sätt.
”Få byar har en så känd början och slut som Valmåsen vid sjön Lossen i Härjedalen. Byn fanns mellan åren 1751 och 1962 – då Lossens vattenyta höjdes med 24 meter och dränkte byn. Föredraget beskriver hur människor levde och påverkades av den drastiska vattenkraftsutbyggnaden i området. Priset för kraften var att bygden offrades och Ljusnandalens natur förändrades hela vägen ända ner till havet.”
Läs mera här för ytterligare information och länk till sändningen.

Onsdag den 11 december kl 9 – 10.30 ger Jordbruksverket ett webbinarium för information och resonemang om betesplanering, problem och utmaningar och deras lösningar, samt väder och växtsäsong.

Bland andra medverkar Magnus Olsson i Jormvattnet som också har betydande arealer skogs- och fäbodbete.
Jättepositivt att vi får uppmärksamhet kring våra utmarksbeten i Jämtland och Härjedalen!

Läs mera här för mer information och anmälan senast 9 december.

Alla välkomna!

Tidningen Epoch Times har en stort uppslagen artikel om den utrotningshotade fjällkon, en lantras som utgör ett levande kulturarv och en av de sista resterna av den boskapsskötsel som bedrivits i Norrland sedan förhistorisk tid. Läs mera här (2024-10-24)

Jamtli, Heimbygda och Länsstyrelsen arrangerade åter en gemensam kulturarvsdag fredag den 18 oktober på Jamtli, Östersund. Läs mera här (2024-10-18)

I en artikel av arkeologen Peter Persson från Västernorrland presenteras en översiktlig redogörelse över människans invandring i olika etapper från istiden och framåt. Här berörs bland annat också boskapsskötarnas inträde och därmed boskapens introduktion under förhistorisk tid. Läs direkt artikel som särtryck ur tidningen Småbrukaren nr 3-2024 (Efter tillstånd från Förbundet Sveriges Småbrukare)

Läs mer om historia på vår särskilda temasida om boskapskultur och fäbodbruk genom tiderna Nu också kompletterat med en översikt av kända arkeologiska indikationer på jordbruk och boskapsdrift över norra Sverige, Norge och Finland.

I en artikel i Jämtlands Tidning har man journalistiskt uppmärksammat föreningens informationsspridning och specifikt utifrån ett inlägg där man ifrågasätter en kunskapsförmedlare som i sin roll som politiker utpekas. Även JHF har beretts tillfälle att kommentera saken. Läs mera om detta här. (2024-10-03)

Det har beviljats projektmedel till en bevarandeinsats för fäboden Risvallen mellan Storhogna och Vemdalsskalet. Saken belyst i en artikel i Jämtlands Tidning. Läs mera om det här (2024-09-27)

Det hölls öppet för visning av verksamheten vid Skalbodarna väster om Skärvången under Fäbodveckan. Det är Åke och Anna Eriksson som bedriver betesdrift med fäboddjur där sedan nu många år. Arrangemanget på Skalbodarna uppmärksammades av Länstidningen Östersund i en bra artikel med ganska utförlig beskrivning och flera fina bilder från kulturmiljön. Här finns länk till tidningsartikeln och här finns dessutom artikeln som nedladdat dokument.

Som en av årets tio finalister i Bergs kommun är Ann Eriksson på Östnårbuan utvald till omröstningen som årets serviceperson. Läs mera om utmärkelsen, motiveringen och omröstningen här

JHF har fått kännedom om att det åter förekommer trakasserier och hot både mot djurskötare och djur inom fäbodnäringen. Det är naturligtvis oacceptabelt och styrelsen diskuterar problematiken. Det handlar dels om hur vi kan stötta våra medlemmar, fäbodbrukarna, och hur problematiken kan bemötas och hur övergrepp kan beivras. Dels handlar det om hur vi kan initiera ett arbete som fokuserar på att förbättra situationen för fäbodnäringen, fäbodbrukarens psykiska arbetsmiljö samt fäbodbrukarens förutsättningar att verka som näringsidkare och som en socialt och kulturellt utsatt brukarminoritet.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde under 2020 en enkätundersökning bland målgruppen djurföretagare i Sverige för att kartlägga förekomsten av ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – Lantbruksföretagarnas perspektiv”. Läs mera om detta arbete här (2024-08-08)

Gum- eller grynost tas med på Sveriges förteckning över immateriella kulturarv. Det är Marika Kaspergård i Hede som lämnat detta förslag vilket nu alltså antagits som utpekat kulturarv från Jämtland och Härjedalen, med kulturhistoriskt ursprung från fäbodarna och anknytning till fäbodkulturen. Läs mer om det här

Olle Larsson i Ränningsvallen fick den 22 juli 2024 möjlighet att i ett sommartal utveckla sin syn på kultur och historia samt tillvaron och politiken i Härjedalen och i det södra fjällområdet. Han gör det utifrån sitt lokala perspektiv som härjedaling, och med sitt ursprung från urskandinaverna har han rötter i förfädernas kulturarv som fjällbönder och fäbodbrukare. Sommartalet sändes nationellt på mediaplattformen Swebbtv och det finns tillgänglig genom länk här

Här finns nu fäbodrörelsens yttrande till remissen av renmarksutredningens delbetänkande. Läs mera om det här

Ny skrift 2024 från Skogsstyrelsen – läs mera här

En kort dokumentär från Skalen där Stefan Olander berättar om gården, dess fäbodhistorik och det restaureringsarbete han arbetat med i nu många år. En fin filmatisering från en fin del av Hälsingland – och med en försmak om den sommartid som kommer… Ta del av filmen här

Stora Enso Skog medverkar aktivt till att utveckla natur- och kulturvärden kring Prästbodarna öster om Rättvik, Dalarna. Läs mera här om en intressant och konstruktiv samverkan mellan skogsbruk och fäbodbruk. (2023-09-10)

Regeringen har Jordbruksverket i uppdrag att, inom arbetet med att stärka det civila försvaret, lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen inom primärproduktionen av livsmedel i hela Sverige. Läs mera här (23-06-08)

Sverige nominerar tillsammans med Norge fäbodbruk till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Läs mera här

Sametinget bjuder in dig till lanseringen av ett nytt kunskapshöjande material som ska bidra till Sveriges genomförande av artiklarna 8j och 10c i FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Medverkan av Miljödepartementet, Naturvårdsverket och SLU Centrum för biologisk mångfald

Lokal och traditionell kunskap om biologisk mångfald och hållbart sedvanebruk – Sveriges arbete nu och framåt

Tid: Onsdag 16 november, kl.10.00 – 11.00

Information digitalt via Zoom. Möteslänk finns i bifogad inbjudan i PDF.

Se även tidigare information om detta arbete och programrådet för traditionell kunskap (2022-04-01)

Norsk Bonde- och småbrukarlag (NBS) inbjuder genom sitt utmarksutvalg till en konferens på detta tema för att informera och diskutera förutsättningar, aktuella problemställningar och framtida möjligheter för den traditionella betesdriften med frigående djur, och vilken roll utmarkerna ska ha för framtidens livsmedelsförsörjning.

”Regjeringsplattforma slår fast at sjølvforsyninga av mat skal aukast til femti prosent. Det er eit djervt mål som det snautt er mogleg å nå utan ein vesentleg auka bruk av beiteressursane. Men korleis er dette mogleg når så mange aktørar konkurrerer om areala? Eller er det ikkje konkurranse? Kan betre planprosessar skape rom for alle? Eller må styresmaktene prioritere arealbruken på ein langt strengare måte i framtida?”

Läs mera här (2022-11-23/24)

Vid Fäbodriksdagen antogs ett förslag att Fäbodbrukarna ska verka för att få status och legitimitet för fäbodbruket som ursprunglig agrar kultur och näring. Frågan skickas vidare till FSF. Ta del av det antagna förslaget här. Det finns mera att läsa om dokumentationen från Fäbodriksdagen här.

Läs mera om vårt arbete med varumärkesfrågan här

”Norge har begrenset med matjord, men store arealer med lite brukt utmarksbeite av god kvalitet. Om ressursen ikke brukes, vil kvaliteten reduseres. Det får direkte følger for matvareberedskapen.”

Ta del av den rubricerade artikeln på nibio.no

Nibio, Norsk Institutt for bioekonomi, besitter ett långt utvecklat kunnande om utmarksbetesresurser. En drivande person i detta utvecklingsarbete har Yngve Rekdahl varit under många år, han har tidigare också medverkat vid flera arrangemang i Sverige när Fäbodförbundet försökt fästa uppmärksamheten på dessa kunskapsfrågor. Vi saknar alltså fortfarande grundläggande kunskaper om dessa resurser i vårt land. Men läs gärna mera här om arbetet i Norge och ta även del av Nibio rapport Arealrekneskap i utmark. Utmarksbeite – ressursgrunnlag og beitebruk.(2022-08-30)

Read more here (2022-07-11) and further link to external article.

Hur kan staten agera för levande landsbygd, god landskapsskötsel och biologisk mångfald. Fabian Mebus, RAÄ, visar och berättar vid ett föredrag på SLU Uppsala 2018. Läs mera och se länk till föredragningen här.