2022-08-30 ”God plass til flere beitedyr på utmarka”. Norge har begrenset med matjord, men store arealer med lite brukt utmarksbeite av god kvalitet. Om ressursen ikke brukes, vil kvaliteten reduseres. Det får direkte følger for matvareberedskapen. I en ny rapport presenterer NIBIO for første gang i en rapport en samlet oversikt over utmarksbeiteressursene i hele landet og i hvert fylke. For prosjektet «Arealrekneskap i utmark» er det i denne rapporten gjeve omtale av ressursgrunnlaget for utmarksbeite og ulike tilhøve kring bruk av beite. Omtalen er knytt til fylke og landet samla, og det er berekna grove tal for kapasitet og beitetrykk ut frå dagens beitebruk. Det er også gjeve tal for beiteressursar på innmarksbeite.

I den norske utmarka ligger det en stor fôrressurs for husdyr.
– For rundt hundre år siden ble ikke utmarka kun brukt til sommerbeite; også det meste av vinterfôret kom derfra. Det gikk en strøm av energi og protein fra utmarka til gården, noe som gjorde det mulig å gjødsle opp små innmarksarealer til dyrking av korn, potet og noen grønnsaker.
– I det moderne, industrialiserte landbruket med kunstgjødsel, maskiner og andre innsatsfaktorer er det mulig å dyrke konsentrert på mindre areal. Én følge av det er at uttaket av fôr fra utmarka har minsket mye, men utmarka er fremdeles en viktig ressurs som sommerbeite.
– De siste tretti årene har det totale dyretallet i utmark vært noenlunde stabilt, og rundt 46 prosent av de norske jordbruksbedriftene slipper dyr i utmarka.

Utmarksbeite er arealkrevende og selv om tallene fra NIBIO viser at det er mye ressurser tilgjengelig, er ikke beitenæringa en uendelig ressurs. Skal beitenæring kunne drives må derfor tilgangen til areal sikres.
– Arealtilgangen er i dag stedvis sterkt trua av andre arealinteresser som vern av rovdyr,hyttebygging, skogplanting og jakt. Det kan synes som om beitenæringa står svakt i kommunale planprosesser, og hytter blir ofte bygd i den beste beitemarka. Vi må tenke på jordvern også i utmarka, sier Rekdal.
– Norsk landbruk er viktig i beredskapssammenheng. Da må vi ha et landbruk som utnytter det lokale ressursgrunnlaget, og så må vi spise det landskapet kan produsere, avslutter Yngve Rekdal.

Här finns att ta del av Nibio artikel ”God plass til flere beitedyr i utmarka”.

Här finns den omfångsrika landstäckande NIBIO rapport 7.208.2021 Utmarksbeite – resurssgrunnlag og beitebruk. Rapporten ger en mycket ingående beskrivning av Norges resursunderlag och betestillgångar samt hur det fördelas i landet. Rapporten fokuserar på betesdriften med tamboskap, men även rennäringens betesdrift berörs.

2019-11-11 Stiftelsen Inner Gammelsetra driver en säter i Nordmöre i de norska fjällen. Utan tidigare erfarenhet av att arbeta med lantbruk har Martha och Karine tagit sommarjobb på den gamla sätern. Den unga, men redan erfarna säterjäntan Aisha åtar sig att lära upp de båda nykomlingarna. Det blir en sommar med hårt arbete och långa arbetsdagar, men också vänskap och upplevelser för livet. Se en fin dokumentär betraktelse genom NRK från 2017 med unga perspektiv på säterbrukets värden, möjligheter och framtid: Säterjäntor

2019-08-10 I Norge använder man begreppen seter eller stöl som benämning för vad vi i Sverige oftast kallar fäbod, eller regionalt säter, bod eller bu. Det norska säterbruket utgör i grunden samma kulturgeografiska yttring av ett extensivt nyttjande för betesdrift med tamboskap över hela det skandinaviska landskapet, på öar, efter kusterna, i skogarna och i fjällen. På motsvarande sätt har vi också samma historiska rötter i den tidigaste etableringen av boskapsskötsel i Norden med ingången i bondestenåldern, eller kanske rentav genom att extensiv boskapsskötsel banade väg för det utvecklingen av det egentlga jordbrukandet. För 150 är sedan var det omkring 100 000 sätrar i Norge. Under 2018 var det omkring 830 kvar i aktivt bruk. Idag är det alltså även i Norge fritidsnyttjandet av de gamla byggnaderna som dominerar. Det ska också noteras att säterbruk i Norge per definition utgör betesdrift med mjölkande djur. Detta skiljer sig alltså från Sverige där vi i den nationella statistiken talar om ”fäbod i bruk” (med betesdjur, men inte enbart med mjölkproduktion) Detta innebär att man i Norge i betydligt högre utsträckning än i Sverige bevarar de traditioner och kunskaper och hela det immateriella kulturarv kring mjölkproduktion och mjölkförädling som utgör den kulturhistoriska plattformen för den egentliga fäbodverksamheten: Det kulturarv som alltsedan domesticeringen av boskap innebar säsongsvis mjölkproduktion och förädling av mjölken till lagringsbara produkter i form av främst smör, ost och mese inför vinterperioden.

Förutsättningarna för fäbodbrukarna, extensiv betesdrift och livsmedelsförädling är nog i stora drag lika komplexa både i Sverige och Norge. Även om säterbruket minskar även i Norge, så är ändå denna driftsform, och framförallt det övriga utmarksbetet med frigående boskap, bättre bevarat och mer utbrett i Norge än i Sverige. Det har nog flera anledningar. Det norska säterbruket har fått större positiv uppmärksamhet från politiken: «Regjeringen vil sikre grunnlaget for den geografiske produksjonsfordelingen, og legge til rette for økt bruk av norske fôrressurser, herunder utmarksbeite.» Kjelde: Endring og utvikling – en fremtidsrettet jordbruksproduksjon, Meld. St. 11 (2016-2017)

Man har i Norge omkring 2 miljoner får (inkl lamm) på bete varje sommar, dessutom mer än 200 000 nötkreatur, mer än 50 000 getter samt några tusen hästar. Tillsammans nyttjar dessa betesdjur i grova drag en tredjedel av de drygt 13 miljoner hektar utmark i Norge som kategoriseras som användbar betesmark i kust, skog och fjäll.

Man tar förstås också ett större ansvar för att bibehålla och utveckla kunskaper och kompetens kring utmarksbruk och betesresurser som grundläggande tillgångar för livsmedelsförsörjning, regional tillväxt och samhällsberedskap, genom att dessa frågor är väl förankrade inom NIBIO, Norsk Institutt for biovetenskaplig forskning. NIBIO lyder direkt under Landbruks- och Matdepartementet, och det är Norges ledande institution för forskning och kunskapsutveckling inom bioekonomi – ekonomi från biologiska resurser i jord och skog. Något motsvarande kompetens- och kunskapscentrum kring fäbodbruk och utmarksbete finns inte i Sverige.

Läs mera på NIBIO hemsida, samt aktuell artikel och rapport från NIBIO (190810) ”Stölsdrift med hjarte for geiter”