2024-06-10 Remissen av renmarksutredningens delbetänkande – Jakt och fiske i renbetesland. Många parter har svarat på remissen och många remissvar finns presenterade på regeringens webbplats. Förutom dessa finns ytterligare ca 400 remissvar förutom de som var av regeringen officiellt inviterade. Dessa skrivelser finns tillgängliga via registrator.
Även fäbodrörelsen har alltså lämnat in sina synpunkter. Dessa frågor berördes vid förbundets (FSF) årsstämma i våras och JHF har fortsatt arbeta med frågan och medverkat till utvecklingen av remissvaret från fäbodrörelsen. Den aktuella skrivelsen redovisar ett antal problemställningar kopplade till renmarksutredningens direktiv och arbete, och slutsatsen blir att fäbodrörelsen förordar att renmarksutredningen läggs ner. Vi uppskattar från JHF samarbetet inom fäbodrörelsen. Särskilt vill vi peka på den konstruktiva och framåtsyftande ansatsen: ”FSF anser att det behövs en djupare och bredare utredning av den historiska utvecklingen och tillhörande kulturhistoriska värden, urminnes hävd och rättigheter till mark och vatten för samtliga grupper som berörs av frågan. FSF hävdar rätten och behovet att värna förutsättningarna inför framtiden även för fäbodbruket som kultur, fäbodbrukarnas näringsverksamheter, traditioner, hantverk, språk samt traditionell boskapsskötsel i skog och fjäll.” Detta är alltså historiskt relevant och det är hög tid att dessa värden uppmärksammas och beaktas i den statliga politiken. FSF remissvar finns också tillgängligt här.
2021-12-29 Regeringen ger Statens Jordbruksverk i uppdrag att till Europeiska kommissionen överlämna förslag till Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027.
Uppdrag och rapport kan läsas här
2021-12-19 Jordbruksverket har kommit med rapporten Definitioner av betesmark i landsbygdsprogrammet. Rapporten är en del av utvärderingen av landsbygdsprogrammet 2014–2020 med data från åren 2009–2014 och 2015–2020. Syftet med rapporten är att undersöka om förändringen i definitionen av vad som är en betesmark har ändrat förutsättningarna och villkoren för att få stöd för att sköta och bevara betesmarker.
Utvärderingen tittar därmed på vad som har omfattats av betesmarksstöden och hur stöden bidrar till att bevara betesmarker och dess värden.
Samtidigt pågår förberedelser inför att jordbrukspolitiken ska förnyas 2023 (CAP). Det Jordbruksverket vet i nuläget kan läsas på deras sida Stöd till jordbruket och landsbygden 2023–2027.
2021-08-23 ”Barndomens marker formar oss” I en ledarartikel i tidningen ATL (210820) ger Edward Hollertz en insiktsfull betraktelse över det dilemma som inträder när alltfler människor i vårt samhälle blir alltmer fjärmade och okunniga om landsbygd, kulturlandskap och livsmedelsproduktionens förutsättningar och villkor. Ta del av artikeln här.
Red:s kommentar. Bristen på personliga intryck och egna upplevelser blir med tiden ett allt större problem för insikter och förståelse hos den breda och alltmer urbaniserade allmänheten, och naturligtvis både direkt och indirekt även bland beslutsfattare. Många fäbodbrukare bidrar aktivt till att skapa kontakter och att sprida information och kunskaper om utmarksbete, djurhållning och livsmedelsproduktion till fler människor genom besöks- och kursverksamheter. Det är naturligtvis bra, men vi måste också vara medvetna om att ett par hundra fäbodbrukare utgör en mycket liten kontaktyta ut mot allmänheten.
Det blir också alltmer förståelse för och fokus på de värden som inryms i biologisk mångfald. Även för mänsklighetens överlevnad. En fråga är hur långt man kan nå i skyddet av den biologiska mångfalden genom gängse regleringar och byråkrati. Det behöver också diskuteras hur man långsiktigt underbygger grundläggande kunskaper, insikter, förståelse och engagemang för biologisk mångfald hos allmänheten – som medmänniskor, konsumenter, väljare och skattebetalare. Och ja, även som nya unga jordbrukare och fäbodbrukare. Kan man inte här se framför sig ett behov av många fler jordbruk över hela vårt land i närmare kontakt med allmänheten både upplevelse- produktions- och försörjningsmässigt? Det är faktiskt också ett uttryck för biologisk mångfald. Och kanske rentav en förutsättning för långsiktig hållbarhet.
2021-04-06 Upprop: Utan bönder ingen civil beredskap. Miljö- småbrukar-, solidaritets- och fredsrörelsen driver nu namninsamlingen Utan bönder ingen civil beredskap.
Vi kräver att:
1. Ge alla småbrukarorganisationer och andra bondeorganisationer en aktiv och permanent plats i ledningen för den nationella civila beredskapen.
2. Höj självförsörjningsgraden så att Sverige likt Finland kan ge hela befolkningen mat i händelse av kris.
3. Återskapa beredskapslager för livsmedel och bränsle.
Uppropet avslutas 15 april. Namninsamlingen ska överlämnas till regeringen vid en uppvaktning den 16 april. Denna uppvaktning kommer preliminärt också att tillgängliggöras digitalt.
Om Du sympatiserar med detta så är det välkommet att nu ställa sig bakom uppropet. Se vidare länk till uppropet här
2021-02-20 Regeringen gav 2020 Naturvårdsverket och Jordbruksverket i uppdrag att ”peka ut typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden som kan vara lämpliga att hantera utanför den gemensamma jordbrukspolitiken samt att föreslå ett nationellt stöd för dessa marker”.
I myndigheternas kunskapsunderlag finns intressant läsning:
Naturvårdsverkets skrivelse. Läs särskilt kapitel 4 om fäbodar
Jordbruksverkets yttrande om ersättning till fäbodar.
FSF har genom sin arbetsgrupp i näringspolitiska frågor arbetar fram synpunkter med anledning av detta regeringsuppdrag att peka ut särskilda marker som kan hanteras utanför den gemensamma jordbrukspolitiken. Ta del av den skrivelsen (21-02-24) här. Till detta har också fogats som en bilaga 1 skrivelse (20-08-26)med synpunkter om nationella stödet, samt som en bilaga 2 skrivelse (20-04-14) med synpunkter angående grödkoder och miljöersättningar.
2020-10-07 Näringsdepartementets sakråd angående översyn av rennäringslagstiftningen
Vår styrelseledamot Svante Johansson deltog (via Skype) och här kan du läsa FSF:s framförda synpunkter. Du kan även ta del av inbjudan till sakrådet för att få mer bakgrundsinformation.
2020-08-28 EU:s sakråd om EU-kommissionens jord till bord-strategi.
Vår ordförande Kenneth Johansson deltog och här kan du läsa hans anförande. För att få en helhetsbild av strategin kan du även ta del av inbjudan och själva programmet innehållande många föreningars anföranden.
2020-08-10 Fäbodträff på Karl-Tövåsens fäbod med riksdagspolitiker och kommunalråd
10 augusti genomfördes en fäbodträff för riksdagsledamöter på dalabänken samt kommunalråd. Sju av tio ledamöter kom och tre av fyra inbjudna kommunalråd kom (Rättvik, Mora, Orsa). Tin Gumuns visade runt på Karl-Tövåsens fäbod på ett proffsigt och trevligt sätt. Viktigast är att hon kunde förmedla vilka utmaningar som fäbodbrukandet står inför. Hon bjöd även på fäbodfika och kolbulle. Ordförande i FSF, Kenneth Johansson, samt styrelseledamöterna Olle Berglund och Ingela Kåreskog gick igenom vad FSF arbetar med och vilka förslag och önskemål vi har på beslutsfattarna. Kenneth delade ut ett PM som kan läsas här.
Sammantaget en mycket lyckad träff, många frågor ställdes och våra förtroendevalda antecknade flitigt för att följa upp i olika sammanhang. Ambitionen är att genomföra motsvarande träff i ett annat län nästa år. FSF:s tidning var representerad på plats genom Olle Berglund och Hällpetters Maria Bergström, liksom journalister från tidningen Dalabygden (här kan artikel läsas) respektive Dalarnas Tidningar/Falu-kuriren.
2020-06-14 Angående utveckling av kunskap om mångbruk av skog. Regeringen gav i beslut 2018-07-12 ett uppdrag till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att utveckla kunskapen om mångbruk av skog. Uppdraget innebar tvärvetenskapliga analyser och synteser samt att genomföra kommunikativt arbete som ytterligare synliggör potentialen för mångbruk av skog. Ur fäbodbrukets perspektiv blev det förstås än mer intressant då det i uppdraget görs ett omnämnande av fäbodbruk: ”Utöver produktion av skoglig råvara handlar mångbruk även om bevarande av den biologiska mångfalden, kulturmiljövärden, estetiska värden, renskötsel, jakt, bär- och svampplockning samt fäbodbruk och friluftsliv m.m.” Detta omnämnande kan ju åtminstone betraktas som en anvisning, men från FSF tolkade vi det närmast som en beställning från regeringskansliet (Rk) att fäbodbrukets värden också skulle beaktas. Regeringsuppdraget anlägger dessutom ett mycket intressant perspektiv genom att utgå från markägarens och brukarens behov av stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet: ”Mångbruk utgår i första hand från markägarens drivkraft och vilja att utveckla nya verksamhetsområden i den egna skogen, i egen regi eller genom avtal med andra. Stabila och långsiktiga ägande- och brukanderätter skapar förutsättningar för ett hållbart och ansvarsfullt skogsbruk och är grundläggande för att ge trygghet att investera i såväl skogsproduktion som naturturism, jakt och andra ekosystemtjänster. En tydligt definierad och långsiktig ägande- och förfoganderätt är också en förutsättning för att driva en utveckling där vi får fler mångsidigt brukade skogar med olika typer av verksamheter sida vid sida eller på samma mark.” Vidare noterar regeringen att: ”Det hållbara skogsbruket handlar om förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt och i en sådan takt som upprätthåller dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och dess förmåga att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå, och som inte skadar andra ekosystem.” Så långt några intressanta punkter i uppdraget. Ta del av hela uppdragets text via ovanstående länk.
Detta regeringsuppdrag har nu i princip avslutats och SLU har lämnat en sammanfattande slutrapport till Rk 2020-04-27. Det är med besvikelse vi från FSF synvinkel får konstatera att SLU har förbisett och därmed osynliggjort fäbodbruket och utmarksbetet som alltså inte omnämns här. . Detta sker trots att vi även deltagit i fördjupande faktafokuserad telefonintervju (sommaren 2019) med en omfattande kompletterande informationsöverföring. Vi deltog också från FSF i seminarium om skogens mångbruk (mars 2020). Vi har också noga redogjort för den bioekonomiska resursen utmarksbete i skog och fjäll, med utgångspunkt från exemplet med NIBIO:s vegetationskartläggningar i Norge NIBIO har konstaterat att det nyttjade utmarksbetet i Norge motsvarar ett primärt marknadsvärde om ungefär 1 mrd Nkr per år, med ytterligare en lika stor potential praktiskt tillgängligt bete. Det saknas alltså vetenskaplig förankrad kartläggning och värdering av motsvarande resurser i Sverige. I brist på fakta har vi ändå gjort en egen uppskattning att det i Sverige med vår större geografi kan handla om värden i storleksordningen 5 mrdr Skr, per år och som en flödande ekosystemresurs. FSF har också tidigare lyft fram detta kunskapsbehov och lämnat förslag på att ta fram relevant grundkunskap även i vårt land, bland annat i remissvar till Näringsdepartementei i samband med utformningen av det svenska Skogsprogrammet (2016-11-14)
Uppdraget från Regeringskansliet är ju tydligt: ”…förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark… som upprätthåller dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och dess förmåga att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå, och som inte skadar andra ekosystem.” Ur FSF perspektiv är det en självklarhet att det historiskt grundade fäbodbruket och utmarksbetet ingår som en viktig del och att fäbodbruk och utmarksbete därmed ska beröras och behandlas i detta sammanhang och inför framtiden. Fäbodbruket är bara noterat som ett exempel i en särskild översikt av de landsbygdspolitiska förutsättningarna för mångbruk (Policy Brief Mångbruk 2020-05-08). Det hade varit motiverat med mera substans om fäbodbruket. Det är oförklarligt att inte utmarksbetet beskrivs och att inte frågan om behovet av kunskap och värdering av utmarksbetet lyfts fram.
Samtidigt har faktiskt renäringen och dess markrättigheter konkret omnämnts och behandlats relativt tydligt. Dels genom att frågan om samverkan mellan rennäring och skogsnäring utgör en av de sex huvudsakliga frågeställningar som man fokuserat på i uppdraget. Dels genom ett planerat policymeddelande Fakta Skog: ”Rennäring och skogsnäring i samma skog – kunskap för nya vägar framåt”. Dels genom en ännu pågående litteraturstudie om ”Interaktionseffekter mellan rennäring och skogsnäring”. Från FSF sida kan vi önska att fäbodbruket, fäbodnäringen och utmarksbetet fick motsvarande uppmärksamhet och sakliga behandling i de grundläggande kunskapsfrågorna. Men var brister det när vetenskapen inte tycks ha uppfattat fäbodbrukets historia och existens, värden och möjligheter samt behovet av fördjupad kunskap om den bioekonomiska resursen utmarksbete?
Ett av vetenskapssamhällets uppdrag är att lägga en kunskapsgrund och att bidra till att utforma ett tankeutrymme, inför beslutsfattarna och inför den fortsatta diskussionen i samhället, i detta fall kring mångbruk och naturresursförvaltning. Att bortse från fäbodbruk och utmarksbete och hela detta historiska kulturarv med sina värden skapar negativa följdverkningar direkt och indirekt på olika sätt – för det biologiska kulturarvet, för fäbodbruket och för markägarna som företagare och innehavare av betesrättigheter. Det påverkar även förutsättningarna för regional utveckling över norra Sverige samt för de berörda kommunerna som går miste om framtida skatteunderlag. Ang regional utveckling – se även tidigare dokumentation från konferens om Det Nordsvenska kulturlandskapets framtid. Ang betesrättigheter – se även FSF synpunkter med anledning av remiss av utredningen om Hållbar terrängkörning.
Sammanfattningsvis beklagar vi från FSF att detta utredningsarbete inte tillräckligt beaktat fäbodbruket, utmarksbetet och de gemensamma betesrättigheterna. Vi anser att dessa frågor självklart och nödvändigtvis ska inkluderas i det fortsatta arbetet. FSF förutsätter att Näringsdepartementet och SLU beaktar detta. Vi är från FSF sida fortsatt intresserade av att medverka med information och våra erfarenheter till det fortsatta arbetet för utveckling av samhällets kunskaper och att lyfta fram möjligheterna med fäbodbruk och utmarksbete i skog och fjäll.
Kristian Olofsson, enligt uppdrag FSF styrelse
2020-06-12 En särskild utredare har under 2018-2019 haft i uppdrag att se över lagstiftningen för terrängkörning. Arbetet har redovisats i betänkandet ”Hållbar terrängkörning” (SOU 2019:67) vilket har remitterats av Miljödepartementet 2020-03-22. FSF har tidigare lämnat synpunkter under utredningens gång, vilket inte beaktats i betänkandet. FSF tar nu tillfället i akt att lämna synpunkter till Miljödepartementet utifrån fäbodbrukets och utmarksbetets perspektiv. I remissvaret invänder vi mot att fäbodbrukets och utmarksbetets intressen utelämnats och därmed osynliggjorts på ett sätt som inte är förenligt med varken lagstiftning eller rimliga hänsyn till fäbodbrukarna, markägarna. och betesrättsinnehavarna. Remissvaret finns att ta del av här.
2020-05-22 ”Gårdar anses för små – men gör stor nytta” FSF har tillsammans med ett stort antal aktörer och engagerade personer medverkat i ett upprop genom en artikel i Svenska Dagbladet den 20 maj med budskapet att uppmärksamma den breda småskalighetens villkor och förutsättningar i hela landet. De samhällsekonomiska villkoren och regelverken innebär att småskaligheten systematiskt missgynnas. Samtidigt är det småskaligheten som främst bidrar till mångfalden, både biologiskt och kulturellt. Småskaligheten står också för den potentiellt högsta arealproduktionen, möjligheterna att öka samhällets resiliens och att stärka den ciivila beredskapen i vårt land. Som man skriver i debattartikeln: ” Det finns därför all anledning att både främja fler nya små gårdar och företag, men också att bromsa nedläggningen av de som redan är etablerade. Det behövs fler, inte färre, matproducenter.
Det här ett upprop för att stoppa den förödande utvecklingen. Den biologiska och gastronomiska mångfalden behöver de små!” Läs artikeln här
Stöd uppropet genom att skriva under en namninsamling för ett levande lantbruk, landsbygd och landskap.
FSF fortsätter debatten med en egen debattartikel som du kan läsa här.
2019-11-21 Vid det Svenska Landsbygdsnätverkets nätverksträff 2019 i Åre hade man i år som tema ”Tillsammans når vi målen för
livsmedelsstrategin och landsbygdspolitiken” Det var ett brett och intressant program där bland annat regeringkansliet medverkade och presenterade dels en lägesbeskrivning över arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken, dels regeringens syn på landsbygdspolitiken och livsmedelsstrategin.
2019-10-22 FSF har tagit fram ett kunskapsunderlag och lämnat synpunkter till utredningen om hållbar terrängkörning (M2018:05). Här finns utredningens direktiv (2018-04-19). Naturvårdsverket har efter regeringsuppdrag genomfört en delstudie som underlag till utredningen ”Analys av terrängkörningens påverkan på djur, natur och friluftsliv” (2019-06-25)
Terrängkörning med motorfordon är i vår tid en ökande företeelse, och kanske kan man se det på gott och ont. Å ena sidan underlättar det även arbetet och genomförandet av den extensiva betesdriften i ett modernt brukande av marken. Å andra sidan innebär det också i många områden fler besökare i utmarken, vilka då behöver ta skälig hänsyn även till fäbodbrukets betesdrift och betesdjuren. Det är grundläggande att utgå från fäbodbrukets historia, värden och betesdriftens rötter i förhistorisk tid. Fäbodbrukets betesrättigheter vilar generellt på urminnes hävd och andra tillkommande markanvändningsformer har att ta skälig hänsyn till fäbodbruket som levande kulturarv. Det är väsentligt att terrängkörningslagstiftningen såväl beaktar hänsyn till fäbodbrukets betesdrift, som fäbodbrukets egna transport- och färdselbehov på utmarken i skog och fjäll i betesdriften. Detta ärende initierades genom en konkret fråga vid FSF årsstämma från Ole Nordin i Åsarna/Klövsjö, som också bistått i arbetet med sakfrågorna. Här finns vår aktuella skrivelse FSF synpunkter till arbetet med utredningen om hållbar terrängkörning, M 2018:05
2019-10-11 FSF deltog vid sakrådet om utformningen av den strategiska planen för genomförandet av GJP, som hölls i Stockholm den 1 oktober. Här finns från detta tillfälle övergripande minnesanteckningar samt en powerpoint om GJP som presenterades vid sakrådet. Diskussionerna vid sakrådet utgick från den senaste aktuella versionen av SWOT-analysen (190612), den bruttolista över behov som formulerats i arbetet samt en översikt av målstrukturen. FSF har skickat in kompletterande synpunkter till arbetet med GJP som återfinns här
2019-09-29 Det kan vara av intresse att ta del av lantbrukspolitikens hantering och utformning i andra jämförbara länder som en grund för diskussionerna krig utformningen av såväl den svenska jordbrukspolitiken genom GJP (den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU), som andra politiska beslut i Sverige.
I en intressant rapport från NIBIO – Norsk institutt for bioekonomi – har man jämfört lantbrukspolitiken mellan Norge och Schweiz ”25 år med landbrukspolitiske reformer i Sveits – ein kontinuerleg och målretta reformprocess” I detta arbete gör man jämförelser utifrån samhällsnytta och multifunktionalitet, alltså hur det också beaktas livsmedelssäkerhet, bevarar de grundläggande förutsättningarna för försörjning, bibehåller det öppna kulturlandskapet och bidrar till sysselsättning och boende i hela landet. Slutsatsen är att man i flera stycken har liknande målsättningar, men också att det finns en kanske avgörande skillnad i hur man fastställer de lantbrukspolitiska målsättningarna. En mycket konkret hållpunkt är som exempel att man i Schweiz har grundläggande lantbrukspolitiska målsättningar införda i sin grundlag vilket naturligtvis borgar för långsiktighet och kontinuitet.
Dessa frågeställningar har också tidigare lyfts fram till den bredare diskussion i Norge i en intressant undersökande dokumentär genom NRK samhällsredaktion ”Brennpunkt” om Framtidsbonden
FSF kommentar: Ur Fäbodbrukarnas perspektiv så har vi många likartade förutsättningar och perspektiv som Norge och Schweiz. Vi ser behov av en generellt ökad uppmärksamhet i det svenska arbetet för de kulturhistoriskt förankrade betesnäringarna i hela landet och vi önskar en konstruktiv uppvärdering av den nytta fäbodbrukarna gör för grundläggande natur- och kulturvärden i landet. Vi ser också behov av att belysa utmarksbetet i skogar och fjäll som resurs för hållbar livsmedelsproduktion baserad på inhemska foderresurser, vilket i sin tur måste ha sin utgångspunkt i en resurskartläggning vad gäller tillgängligt sommarbete generellt i landets kust-, skogs- och fjällområden. Det är också i Sverige väldigt viktigt att få stabila ramar och en långsiktighet för lantbrukspolitiken som det går att förlita sig på. Inte minst för att skapa den nödvändiga trovärdighet inför framtiden som behövs inför såväl investeringar som generationsväxlingar i företagen.
2019-02-28 Arbetet går vidare med den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och därmed också arbetet med utformningen av det framtida Landsbygdsprogrammet. Som ett led i den gemensamma processen har nu Jordbruksverket presenterat ett utkast till SWOT-analys över ”Förutsättningar för den gemensamma jordbrukspolitiken 2021–2027”. Detta kunskapsunderlag behandlar mål som rör jordbrukets konkurrenskraft, miljö och klimat samt en livskraftig landsbygd, och innefattar även trädgårdsnäring och rennäring. Den färdiga SWOT-analysen avses utgöra ett underlag för att beskriva de svenska positionerna och i ett senare skede ligga till grund för utformning av den politik som ska bidra till målens uppfyllelse. Läs vidare här utkast till SWOT-analys (2018-12-14). Näringdepartementet genomförde ett tredje sakråd kring dessa utvecklingsfrågor den 30 januari, och FSF deltog genom Dennis Olsson i styrelsen som är Fäbodrörelsens kontaktperson i dessa frågor. Här finns FSF synpunkter (2019-02-28) på utkastet till SWOT-analys och den aktuella diskussionen om utformningen av GJP.
2018-09-24 Naturbrukskonferensen 2018 genomfördes i Lindsberg, Falun helgen 26-28 oktober. FSF medverkade genom Pauline med en presentation och en diskussion om fäbodbruket – i Dalarna, samhället och världen.
Sverige och världen behöver en livskraftig landsbygd där människor har makten att ta tillvara naturens förutsättningar på ett hållbart sätt. Och för en rättvis omställning av vårt samhälle – till ett långsiktigt hållbart samhälle – behöver vi ett samarbete mellan land och stad. Naturbrukare ska kunna försörja sig på sin odling, sitt jordbruk, skogsbruk, betesbruk och fiske. Och människor ska kunna tillförsäkras rätten till matförsörjning och makt över sin mat. Det svenska samhället behöver upprätta balans mellan land och stad och mellan regioner. Vi behöver skapa livskraftiga bygder som kan stå upp för sina intressen. På naturbrukskonferenserna samlas människor och rörelser från olika delar av landet tillsammans med internationella gäster för att utbyta erfarenheter och samarbeta för en samhällsförändring. Ett samarbete som bärs fram av en tilltro till att kunna skapa förändringar tillsammans, en tilltro till att kunna stärka naturbrukets och landsbygdens ekonomiska ställning och en tilltro till att kunna ändra den orättfärdiga landsbygdspolitiken – i Sverige, i EU och internationellt. Syftet är att samla människor från landsbygd, glesbygd och stad för att tillsammans bygga den förändringen – en rörelse som inser vikten av jordbruket som bas för ekonomin på landsbygden i Sverige i en solidarisk värld. Läs mera om Naturbrukskonferensen på deras hemsida
2018-09-30 FSF deltog vid EU-sakråd den 28 augusti på Näringsdepartementet angående utformningen av GJP, den den gemensamma jordbrukspolitiken. Presentationen utgick bland annat från Kommissionens förslag till CAP-plan, samt tillhörande Annex, generalsekretariatets förslag 2018-06-01 angående utformningen av förordningen samt Näringsdepartementets faktapromemoria om GJP, FaktaPM 140 GJP efter 2020. Näringsdepartementet har senare lämnat sitt bildunderlag vid EU-sakrådet, samt minnesanteckningar från dagen. Från FSF deltog Dennis. Här finns FSF synpunkter (2018-09-30) i detta skede till reformen av GJP
2018-07-01 FSF deltog genom Dennis Olsson vid ett EU-sakråd på Näringsdepartementet den 20 februari kring det kommande landsbygdsprogrammets utformning och innehåll, som kommer att gälla från tidigast 2021. Mötet samlade ett stort antal företrädare för jordbruks- och landsbygdsorganisationer samt ett antal politiker och centrala tjänstemän. FSF representerades av Dennis Olsson ur styrelsen som tog del av tillgängligt faktaunderlag och de första orienterande kontakterna kring detta och hur man från departementet tänker sig utveckla arbetet med den nya jordbrukspolitiken. En grundläggande hållpunkt är kommissionens meddelande (2017) 713 ”Framtiden för livsmedel och jordbruk”. samt en (preliminär) departementspromemoria om EU:s framtida jordbrukspolitik som redovisar svenska bedömningar av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Dessutom en aktuell faktapromemoria 2017/18 FPM36 från Näringsdepartementet (2018-01-02) angående meddelandet från kommissionen om framtiden för livsmedel och jordbruk. Det kommer att ske fler arbetsmöten där FSF kommer att. Här är FSF synpunkter och kommentarer (2018-07-01) till det inledande arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken.
2018-04-20 FSF hade kontakt med Näringsdepartementet i samband med konferensen om det Nordsvenska kulturlandskapets framtid (2018-04-19/20). Genom detta sammanhang med värdefullt helhetsperspektiv fick vi också en bra grund och inramning för vilka värden och potentialer det handlar om för näringsverksamhet och regional utveckling. Det var väldigt bra som utgångspunkt när det nu gäller att finna vägarna framåt för fäbodkulturen som levande kulturarv och det svenska utmarkbetet, i samband med utvecklingen av det nya landsbygdsprogrammet. Under försommaren kommer det att genomföras ytterligare ett sakråd på departementet kring detta. FSF verkar aktivt med dessa frågor och samlar synpunkter och förslag till vårt gemensamma arbete framåt. Har Ni synpunkter och önskar bidra på något sätt så ta närmast kontakt med Dennis Olsson, eller någon annan i styrelsen.
2017-11-02 Fäbodbrukarna medverkade vid Naturbrukskonferensen (NBK), som i år genomfördes 20-22 oktober i Broddetorp, söder om Falköping i västra Götaland.
Från inledningen och beskrivningen av syftet med NBK: ”Sverige och världen behöver en livskraftig landsbygd där människor har makten att ta tillvara naturens förutsättningar på ett hållbart sätt. Och för en rättvis omställning av vårt samhälle – till ett långsiktigt hållbart samhälle – behöver vi ett samarbete mellan land och stad. Naturbrukare ska kunna försörja sig på sin odling, sitt jordbruk, skogsbruk, betesbruk och fiske.”
Vid konferensen redogjorde Håkan Tunon från Centrum för Biologisk Mångfald i Uppsala (CBM) för fakta samt information om det fortgående arbetet också i vårt land med konventionens artiklar (kapitel) 8j och 10c, som handlar om Lokala samhällen, Traditionell kunskap och Sedvanebruk av naturresurser. Se vidare faktapresentationen här Dessutom informerades om ett aktuellt regeringsuppdrag till Naturvårdsverket angående traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Läs mera om det aktuella regeringsuppdraget här. Fäbodbrukarna medverkade för att även bidra till en bredare diskussion och brukarperspektiv kring konventionen rörande lokala samhällen, traditionell kunskap och sedvanebruk.
Vid konferensen antogs också ett gemensamt ”Uttalande om CBD (Konventionen om biologisk mångfald) och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om traditionell kunskap för bevarande och hållbart utnyttjande av biologisk mångfald (M2017/000665Nm) NBK uppmanar Naturvårdsverket att fullt och transparent analysera historik och nuläge, samråda med och i arbetet beakta berörda brukargrupper som kultur- och kunskapsbärare såsom bland andra jord- och skogsbrukare, samer, fäbodbrukare, skärgårds-, fjäll- och skogsbönder, skärgårds- och insjöfiskare, jägare och hemslöjdare.”
Läs mera på hemsidan för Naturbrukskonferensen
2017-05-01 FSF som organisation bediver ett långsiktigt arbete för fäbodbruket som levande kulturarv, hållbar livsmedelsproduktion baserat på utmarksresurser i skog och fjäll samt fäbodbrukarnas som minoritetskultur framtida möjligheter att existera med rimligt utbyte av företagande och verksamhet inom småjordbruk och boskapsskötsel med fäboddrift, livsmedelproduktion och och livsmedelsförädling med kompletterande näringar och verksamheter. Som ett led i det näringspolitiska arbetet vill vi nu uppmärksamma ett pågående övergripande politiskt arbete med en FN-deklaration om småbrukares och andra lantarbetares rättigheter som syftar till att skapa ett internationellt juridiskt bindande dokument. Detta berör i högsta grad även oss i Sverige och på ett grundläggande plan fäbodbrukets aktuella situation, utvecklings- och överlevnadsfrågor. Inte minst vad gäller matsuveränitet, land- och brukanderättigheter, frågor som bland annat nu berörs i den parlamentariskt förankrade Livsmedelsstrategin samt behandlas inom ramen för det kommande Skogsprogrammet. Fäbodbrukarna vill på detta sätt uppmärksamma den aktuella kampanjen på Europa-nivå och uppmanar alla att ta del av budskapet och i mån av möjligheter agera efter sin övertygelse. Läs mera om kampanjen samt vidare länk till petitionen/namninsamlingen.
2015-06-22 Fäbodbrukarnas remissvar med anledning av förslag till SJV nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsstöd, med dnr 4.1.16-12074/14. FSF remissvar 150622
Remissunderlaget: Förslaget till nya föreskrifter, SJVFS remiss i juni Konsekvensutredning 2015-xx remiss juni Sammanställning synpunkter efter remisser i mars Missiv remiss Juni Dnr. 4.1.16-12074-14
2015-03-17
Fäbodbrukarnas remissvar med anledning av förslag till SJV föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, …(fäbodar 2015-03-03) med dnr 4.1.16-12074/14
2012-09-21
Fäbodbrukarnas synpunkter till Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020.
2012-07-05
Landsbygdsdepartementet skickar ut på remiss Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020 samt Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet.
− Rapport 2012 – 15 Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014 – 2015 (den s.k. TULPAN-rapporten) 404 sidor.
− Mål för ekologisk produktion 2014 – 2020
Rapporten ”2012-16 Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens förslag till förenklat landsbygdsprogram 2014 – 2020″ (40 sidor) bifogas remissen endast för kännedom, det skall betraktas som bara ett förslag på hur ett förslag kan utformas.
Samtliga rapporter är också tillgängliga via Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se
Remissvaren ska vara inkomna till Landsbygdsdepartementet senast den 14 september 2012.
2012-06-01
Jordbruksverket och Skogsstyrelsen föreslår ett enklare landsbygdsprogram 2014-2020 till nytta för jobben, maten och energin. Läs pressmeddelandet här.
2011-11-30
Fäbodbrukarnas synpunkter till arbetet med nytt landsbygdsprogram kan du läsa här.
2011-09-15
Fäbodbrukarna medverkar i arbetet med det nya landsbygdsprogrammet gällande från 2014.
Följ arbetet med ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020
Var med i dialogen om nytt landsbygdsprogram
2010-11-18
Fäbodbrukarna är också medlemmar i det svenska Landsbygdsnätverket.
2010-11-16
Halvtidsutvärdering av landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013
Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013
Landsbygdsprogrammet omfattar perioden 2007-2013 och har som övergripande mål att stödja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden i Sverige.
