Skrivelse 20-05-25 från en grupp berörda markägare till Näringsdepartementet vid Regeringskansliet. Denna redogörelse ger en översiktlig beskrivning av historik och det senaste århundradets utveckling kring markanvändningsfrågorna i området. Redogörelsen sker med direkt anledning av att Sametinget 19-12-02 redovisat en utredning gällande markavtal för Ruhvten Sijte (tidigare Tännäs sameby), där man bland annat åter för på tal möjligheten för expropriation av betydande ytterligare arealer enskilda fastigheter i västra Härjedalen till förmån för samebyns renbetesbehov. Det handlar då om marker som inrymmer ganska många historiska fäbodar och omfattande arealer av fjällböndernas traditionella betesområden i skog och fjäll.
En sammanhållen presentation av hela detta ärende ger en översiktlig och kompletterande bild av historiska förlopp och särskilda omständigheter som möter fäbodbrukare, fjällbönder och markägare i detta område i relation till rennäringen, rennäringsadministrationen och -politiken. I det följande presenteras därför i det följande även redogörelsens bilagor 2-6. I bilaga (2) ger Karl Dahl (1980) en dåtida och historiskt grundad betraktelse över byn Högvålen, och sitt perspektiv på utvecklingen under 1900-talet och kronoarrendatorernas situation. Bilaga (3) utgör en redovisning av en utredning (2003) om Ruvhten Sijte. Bilaga (4) utgör ett kompletterande yttrande (2003) till föregående bilaga. I bilaga (5) redovisar Länsstyrelsen Jämtland sitt yttrande (2004) över utredningen om Ruhvten Sijte. Bilaga (6) är en skrivelse (19-12-01) till Näringsdepartementet från Samverkansgruppen för renbetesavtal. Till den aktuella ärendehanteringen på Näringsdepartementet har även fogats en slutrapport från Jordbruksverket (19-11-19) om förhandlingar mellan samebyar och markägare i Härjedalen om renbete.
Det konkreta ärendet omfattar denna gång drygt 30 000 ha fjällnära skogs- och annan mark. I förlängningen handlar det om övergripande vägval och politikens värderingar och synsätt av betydelse för den framtida och långsiktiga markanvändningen inte bara i Härjedalen utan i hela fjällområdet. Den ovanstående redovisningen ger en översiktlig inblick i dessa frågor. Samtidigt speglar det faktiskt också politikernas och myndigheternas lägre prioritering i vår tid av fjälljordbruket, fäbodbruket och betesdriften med tamboskap i detta område i jämförelse med rennäringen.
