Uppdaterad 2021-06-05
Litteraturtips
Skogsskötsel i områden vid fäbodar. Skogsstyrelsen 2024. Fäbodväsendet i Norden har haft stor betydelse ända sedan 1000-talet. Inom regionerna Dalarna och Gävleborg finns dokumentation från flera tusen fäbodar. När vi räknar med de övriga fäbodlänen Värmland, Jämtland-Härjedalen och Västernorrland blir det åtskilliga tusentals. Detta är en skrift med information, vägledning och rekommendationer som kan utgöra diskussionsunderlag i allas vårt gemensamma ansvar för natur- och kulturhänsyn i skogsbruket. Ta del av skriften här
Eldsjälar i utmarken – samtal med fäbodbrukare i Dalarna på 2000-talet.
Bok av Victoria Törnqvist, 2021, Votum förlag. 
Ett trettiotal fäbodbrukare i Dalarnas län har intervjuats och fotograferats i denna bok. Så välkommen hem till 2000-talets fäbodar, där elden och kallkällan är naven för överlevnad och produkttillverkning. Möt människorna som vågat följa sina drömmar och välja sin egen väg, men samtidigt bär upp en lång tradition och ett hållbart arv. Ta del av deras tankar om lantraser och livsval, mjölkprodukter och drömmar, klimathot och framtidsfunderingar, myndighetsbyråkrati och frihet. Träffa Yvonne som får gamla sorters säd och grönsaker att växa som aldrig förr, Anders och Göran som idag troligen är ensamma om att leverera mjölk till mejeri från fäbod, Kerstin och Åke som genom sitt barnkollo inspirerar en ny generation fäbodbrukare samt många fler idogt arbetande småbrukare som alla brinner för fäbodlivet.
Vård, skydd och nyttjande av kallkällor.
Skrift av Källakademin, 2019.
Denna skrift om kallkällor har tagits fram för de som undrar över vad man kan och får göra för att hålla en kallkälla i gott skick. Skriften finns att ta del av här.
Med gott skick menas bland annat att kallkällan ska vara lämplig för vattendrickning och att den ska vara fri från skräp. Frågorna kan t.ex. gälla restaurering av äldre källinfattningar eller nyttjande av en kallkälla på egen eller annans mark. Vattenförsörjningen är av central betydelse för fäbodbruket, både för folk och fä, och inte minst i livsmedelshanteringen. Se även vidare på Källakademins webbplats.
Ovansjöbygden – Säterlivet.
Ovansjö bygdeförening. 2020.
En uppslagsbok som kan föra kunskap om säterlivet vidare till kommande generationer. En vacker bok på cirka 300 sidor, med trevligt omslag, fina teckningar, många foton som speglar då- och nutid, faktauppgifter om historia och ägarskap och ett flertal intressanta berättelser från barn och barnbarn som själva upplevt livet på sätern. Sammantaget, ett fantastiskt arbete som lagts ner av Tommy Sunnanängs, Ingrid Svanberg, Sonja Svedbo och Tage Bengtsson. Engagemanget i bygden och alla som på olika sätt gett underlag och stöttat tillkomsten av boken ska hyllas – tillsammans har Ovansjö bygdeförening gjort en kulturgärning genom denna viktiga och omfattande dokumentation.
Fäbodlandskap och vallmusik
Årsboken Dalarna 2019 är en antologi med flertalet artiklar som presenterar fäbodkulturen med nya rön kring dess historiska och samtida kontext, författade av framstående forskare inom musiketnologi, agrarvetenskap, arkeologi, folkloreism och etnologi. Antologin innehåller också artiklar som är skrivna ur ett praktiskt perspektiv, där fäbodbrukare, pedagoger och musiker berättar om livet i fäbodväsendets och vallmusikens tjänst. Här finns också en unik översikt med berättelser om, och nedteckningar av, lockrop som används idag på Dalarnas fäbodvallar.
Fäbod and seter Summer farming on the Scandinavian peninsula.
Håkan Tunon and Bolette Bele. 2019 (Swedish Centre for Biological Diversity, CBM)
Cows, goats and sheep are still grazing in the mountains and forests of the Scandinavian peninsula in the ancient tradition of pastoralism. The livestock are a lot fewer in number than they used to be in the heyday of Scandinavian summer pastoralism, the fäbod or seter farming.
Fäbod is the Swedish name for a mountain summer farm and seter is the Norwegian, even though the name säter is also used in some parts of Sweden. The underlying idea of summer farming is that the animals should graze land away from the home farm in order to make the best use of all pasture available for the production of milk, cheese and meat. This system of grazing of semi-natural grasslands is a significant part of the cultural heritage of Sweden and Norway, but it also effects the landscape of the grazed areas creating opportunities for a wide range of wild plants and animals. This cultural landscape creates an opening for a particular part of the biodiversity that is rapidly declining in modern production landscapes. The fäbod and seter landscape is filled with traces of earlier customary use of the natural resources; a cultural heritage consisting of buildings and other remains, but also a biological cultural heritage. When the animal feed on grass, herbs and brushes they leave the area open for less competitive plants, like mountain everlasting, gentians and orchids, and also a wide range of colourful mushrooms. Organisms that constitute a living proof of our historical land use in the area. Traditional ecological knowledge, place names, plant uses, and folklore related to the fäbod and seter culture are important parts of our intangible cultural heritage. The summer farming herding calls, birch trumpets, cow and goat horns are still used in practice, and as a cultural element on stage within traditional folk music. This book presents an illustrated description of the history, background, culture and cultural landscape of fäbod and seter. The purpose of the book is to create a better understanding of the role of pastoralism to local people, historically and today. It covers both Swedish and Norwegian traditions, and the fäbod and seter culture should be seen as a common cultural heritage. The book is available in the bookstore, also on the internet.
Fäboden Naturen, kulturen och kulturlandskapet
Håkan Tunon och Bolette Bele, 2019 (Centrum för Biologisk mångfald)
På fjället och i skogarna i Sverige och Norge betar fortfarande kor och getter med skällor som pinglar. De är inte så många som de en gång var under fäbodbrukets glansdagar, men de finns fortfarande. I de norska fjällen betar dessutom ett stort antal får. Betesdriften utgör en viktig del av vårt folkliga kulturarv. Fäbodbrukets och utmarkens djur påverkar vegetationen på skogen och fjället och skapar därmed livsmiljöer för en mängd andra organismer. Fäbodlandskapet är fullt av spår från människans äldre bruk av naturresurserna. Kulturarv i form av byggnader och fasta fornlämningar, men också i form av biologiska kulturarv. När djuren betar bort gräs och buskar så kan exempelvis olika konkurrenssvaga blommor ta plats, såsom kattfot, orkidéer och gentianor, men också olika färgglada ängssvampar. Organismer vars närvaro i landskapet utgör ett bevis för vår hävdhistoria i fäbodlandskapet. Traditionell ekologisk kunskap, platsnamn, växtanvändning och historier knutna till fäbodbruket utgör dessutom en del av vårt immateriella kulturarv. Inom fäbodbruket används fortfarande kulning, näverlur och vallhorn i vardagen.
Detta är en rikt illustrerad skildring av fäbodbrukets historia, bakgrund, kultur och natur- och kulturlandskap, men också dess vardag idag. Avsikten är att den ska få dig att bättre förstå fäbodens roll för människorna historiskt och idag och dess betydelse för den biologiska mångfalden. Även om boken främst skildrar det svenska natur- och kulturarvet så hämtas många exempel även från det norska fäbodlandskapet för det handlar till stor del om ett gemensamt kulturarv. Boken finns tillgänglig i bokhandlen, även på internet.
Seterlandskapet Historia, naturen og kulturen.
Bolette Bele, Ann Norderhaug och Håkan Tunon, 2019 (NIBIO)
Seterlandskapet er et mangfoldig og variert landskap som mange ennå har et sterkt forhold til. For vel hundre år siden var både det norske og svenske jordbruket avhengig av å utnytte de lokale fôrressursene. Seterbruket utvidet disse mulighetene. Selv om antallet seterbrukere og setrer i drift i dag er betydelig lavere enn før, opprettholdes det fremdeles i sin tradisjonelle form flere steder både i Norge og i Sverige. Men seterbruket er sårbart, og dermed trues også alle de verdiene som er knytta til seterdrifta. Dette gjelder ikke bare det karakteristiske seter-landskapet, men også det biologiske mangfoldet og all den kunnskapen og historiene som er knytta til denne driftsformen. Boken finns tillgänglig i bokhandlen. Boken finns också att ladda ner här
Mångfaldens utmark av Kelvin Ekeland
ISBN: 9789173316187 Utgiven 2014
Landskapets hela historia och människans ekologiska roll fascinerar författaren. Allvarligt och roande visar han vikten av det nödvändiga i att förstå och bära med sig en mångfald av historisk kunskap. Det är en bok för lekmän och fackfolk, som fängslar och skapar diskussion. Exemplen är många när Ekeland ser tillbaka på historien och visar hur jordbruk varit bas för städer och riken, när han undersöker betesmarker i utmark, vildmarksromantik, ängar- och hagmarker, eklandskap, fäbodskogar, ladors land, betesdjur och dess följeslagare, speciella biotoper och referensområden. Ett rikt bildmaterial förtydligar och stryker under hans åsikter.
Kelvin Ekeland är landskapshistoriker och etnobiolog. Han har arbetat med miljö och kulturlandskap i statliga verk och andra institutioner.
Doktorsavhandlingen Fäboden som politiskt rum: att vara fäbodbrukare i den gemensamma jordbrukspolitiken
Av Camilla Eriksson, Institutionen för stad och land, SLU, Uppsala. 2013.
The Summer Farm as a Political space: Being a Summer Farmer in the Common agriculture Policy. Academic doctoral dissertation, 2013. Abstract and summary in English.
Kinning, bresting og YSTING I VALDERES sett i norsk og internasjonal samanheng.
Stor og dokumentarisk bok om norske ystetradisjonar
Seterveileder
Fylkesmennene i Hedmark, Oppland, Møre og Romsdal, Sør- og Nord-Trøndelag har gått sammen med Norsk Seterkultur og Oppdal kommuneog laget en veileder/håndbok for seterbrukere og forvaltningsapparatet.
Fäbodskogen som biologiskt kulturarv
CBM skrift nr 49 av Tomas Ljung. Skriften är slutsåld, men du kan ladda ner den här genom att klicka på rubriken ovan!
Betade boreala skogars innehåll av historisk information och biologisk mångfald − en studie av fyra fäbodställen i Dalarna
Fäbodväsendet 1550-1920, ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem
Jesper Larsson, 2009, kan du ladda ner som pdf här.
Tomas Ljung är erkänd kunskapare om kulturlandskap och biologiskt kulturarv. Från honom har vi fått en hel del tips om litteratur om fäbodar, främst i Dalarna.
Victoria Törnqvist har skrivit flera böcker om fäbodlivet i Dalarna:
Livet runt en fäbod – Prästbodarna och några andra fäbodar från förr
till nu (2001). Dokumentation av Prästbodarnas fäbod, Rättviks
kommun.
Fäbodliv – året runt med familjen Smedberg (2007) Dokumentation om
en familj som bor på Kättboåsens fäbod och lever självförsörjande så
långt som möjligt.
Tjärna på äventyr i fäbodskogen (2006)
Tjärna med kompisar på äventyr i byn och fäbodskogen (2013)
Tjärna – en glad fjällko på äventyr (2015)
Lovisa, Laban och Ullstrumpa (2019)
Barnböcker om en fjällko och ett värmlandsfår på Prästbodarnas fäbod som berättar både pedagogiska, roliga och spännande saker om hur det är att vara fäbodkossa eller fäbodfår.
Eldsjälar i utmarken – samtal med fäbodbrukare i Dalarna på 2000-talet (2021)
Dokumentation av Dalarnas fäbodbrukare.
www.victoriasinspiration.com
