2024-10-24 Tidningen Epoch Times har en stor artikel om den utrotningshotade fjällkon under rubriken ”Svåra tider för Norrlands ursprungliga koras”. Artikeln bygger på en intervju med fjällkobonden och nestorn i fjällrasavel, Robert Nilsson i Svartlå, Boden. Det är en mycket bekymmersam situation som beskrivs. Antalet fjällkor i kokontrollen (mjölkbedömningen) är nu så lågt att hela aveln äventyras. Situationen försämras ytterligare av att det börjar bli hög medelålder och långa avstånd mellan fjällko-bönderna. Det är så få fjällko-gårdar och ko-gårdar över huvud taget kvar i norra Sverige att avelsbasen utarmas och hela mjölkproduktionens infrastruktur närmar sig en bristningsgräns när vi snart inte längre kan upprätthålla det flertusenåriga levande kulturarv som fjällkon representerar.
Fjällkon utgör en bärande del av fäbodkulturen och har i ett historiskt perspektiv haft en avgörande betydelse för inte minst fäbodbruket och befolkningens överlevnad i Jämtland och Härjedalen, i både goda och hårda tider. Är vi verkligen beredda att låta detta kulturarv gå ur tiden?
Ta del av artikeln här. (Efter tillstånd av Epoch Times)
2024-09-24 Välkomna till ett webbinarium om ”Fjällkon: Lantrasens värden, bevarande, utveckling och möjligheter” Webbinariet utgår från en artikel i tidskriften Fjällkon nr 1/2024 – ”Vem ska bevara fjällkorna” Detta arrangemang ingår i serien ”Jordbruks- och betesmark som resurs för regional utveckling i Jämtland och Härjedalen”, vilket genomförs efter initiativ från nätverket Svenskt Fjälljordbruk i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan och nu JHF. Se vidare bifogad bilaga inbjudan samt information och anmälan på SV webbplats.
2023-02-01 Aktuellt att ansöka till Lars Trollsås stiftelse för fjällkons bevarande, ansökan stänger 28 februari. Mer information om ansökan hittar du här.
Om stiftelsen:
Stiftelsens ändamål är att främja bevarandet av den svenska fjällkon. Härvid har stiftelsen att verka för ett hållbart och långsiktigt arbete för renrasig avel av både Svensk kullig boskap (SKB) som Svensk Fjällko. Avelsarbetet på kor för mjölk- såväl som köttproduktion, står i centrum. Stiftelsen förvaltas av Hushållningssällskapet i Jämtlands län. Årligen sker en utdelning av stiftelsen, med en stipendiesumma på 50 000 kr.
2022-06-01 KSLA, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, anordnar den första juni ett seminarium/webbinarium om ”Kon, människan och världen”.
Under de senaste åren har kornas påverkan på klimatet varit både diskuterat och omstritt. Är kon en klimatbov eller är hennes bidrag till livsmedelsindustrin och landskapsvård fortsatt på den nivån att nötproduktion trots allt är viktig för samhället? Frågan rör inte bara oss i Norden utan också globalt. Hos oss behövs en ödmjuk kunskap om kons betydelse i utvecklingsländer.
Korna har historiskt sett varit en viktig omvandlare av gräs till kött, smör och mjölk, hudar till skor och kläder liksom till gödsel för att kunna förbättra jorden och att hålla våra hagar öppna. Korna gav förutsättningar för att Sverige skulle leva och utvecklas. Koskötseln var en kvinnornas plattform och bidrog till en jämnare könsmaktsfördelning i bondehushållet och i den lokala demokratin i Norden.
Seminariet belyser kornas roll, med för- och nackdelar, i såväl vårt livsmedelssystem som globalt. Ambitionen är att på ett allsidigt och vetenskapligt sätt belysa kons vara eller icke vara.
Är den en miljöbov eller en förutsättning för ett öppet landskap? Är den en värdefull proteinkälla eller en utdaterad livsmedelskälla? Hur ska vi se på kött och mejeriprodukter med hänsyn till deras näringsvärde och effekt på hälsa i förhållande till miljöbelastning? Hur ska den medvetne konsumenten få en rättvisande bild av kornas klimatpåverkan i relation till andra källor? Vilken alternativ användning finns för naturbetesmarker? Se vidare i programmet.
KSLA:s enhet för bibliotek, arkiv och historiska projekt, BAHP, arrangerar seminariet i samarbete med Jordbruksavdelningen. Mer information och länk till anmälan på KSLA webbsida
2021-09-15 Nytt stipendium för Fjällkor. Lars Trollsås f. 1934 från byn Trollsåsen har instiftat stipendiet som ska delas ut med 50 000 kronor per år till företagare som arbetar och verkar för att bevara fjällkon. Stiftelsen förvaltas av Hushållningssällskapet i Jämtlands län och det årliga priset ska delas ut vid Hushållningssällskapets årsstämma. Första utdelningen sker i april 2022. Det var Lars farfar Per Olof Olsson, född 1874, som år 1906 anlade Trollsåsens avelscentrum för fjällkor. Trollsåsen blev en förebild och en viktig del i fjällkons bevarande. Lars själv har drivit Trollsåsen tills för några år sedan, då den avyttrades. Med start för över 100 år sedan fortsätter Lars att i farfaderns anda ge status till fjällkons utveckling.
En stiftelse av detta slag är helt unik. ”Vi är mycket glada och stolta för möjligheten att förvalta och dela ut detta fina bidrag till fjällkons bevarande”, säger Hushållningssällskapets ordförande Mats Gärd. En jury kommer årligen utse en stipendiat utifrån ansökningar. Priset kan gå till företagare från hela landet som verkar hållbar avel av fjällkor, men jämtländska företagare ska särskilt beaktas.
Tisdagen 21 september 2021 bjuder Hushållningssällskapet in till en pressträff, med Lars Trollsås, samt ett par av experterna som kommer utgöra juryn. Träffen äger rum på Jamtlis cafe mellan 13.00 och 15.00. På Jamtlis cafe finns också en fotoutställning om Trollsåsens avelscentrum. Meddela gärna din närvaro.
Läs mer om Trollsåsen som avelscentrum för fjällkor på Nordgens hemsida.
2021-05-22 Lantraserna är en outnyttjad resurs. Nordiska lantrasdjur kan bidra till ökad biologisk mångfald, förbättrad hälsa och nya affärsmöjligheter. Debattartikel i ATL av Mervi Honkatukia, NordGen Husdjur. I artikeln hänvisas också till en vetenskaplig artikel om jämförelsen av mångerna oligosaccarider av komjölk från nordliga lantraser – Comparison of bovine milk oligosaccharides in native North European cattle breeds, abstract (en)
2021-05-21 ”Nötkreatur i Sverige. Kulturhistoriska och samtida perspektiv” Katharina Leibring och Ingvar Svanberg, (red) 2020. Utgiven av Inst för språk och folkminnen, ISOF. En intressant sammanställning av nio föredrag som presenterades vid ett seminarium i november 2018 på Arkivcentrum i Uppsala. Här berörs bland annat grundläggande insikter om boskapsskötselns introduktion i Skandinavien för fyra tusen år sedan, en från iakttagelser i Östergötland grundad hypotes om ett förstadium till fäbodsystemet redan under yngre bronsålder och äldre järnålder (1000 f kr – 375 e kr), samt fäbodväsendets bekräftade etablering i norra Svealand och södra Norrland under yngre järnålder. Ta del av boken här.
2020-05-16 ”Behöver vi ha några fjällkor kvar?” Föreningen Svensk Fjällrasavel inleder en skrivelse till Näringsdepartementet med denna retoriska fråga. Föreningen lyfter fram den utsatta situationen för fjällkon som lantras och lämnar några förslag på konstruktiva åtgärder för att förbättra bevarandestatusen. I samband med detta berörs också fäbodbruket samt fjällkons betydelse och möjligheter för småskalig livsmedelsförädling. I skrivelsen redogör man för det tidigare bevarandearbete som lagts ner under senare årtionden och lyfter fram ett antal grundläggande samhälleliga värden förknippade med fjällkon som resurseffektivt husdjur med kulturella och biologiska mervärden. Man redogör också för de ekonomiska omständigheterna som med nuvarande produktivitetskrav från samhället leder till bristande lönsamhet och därmed det krassa konstaterandet att ”…inga nya vill ta över våra gårdar med de arbetsvillkoren som vi har!” Ta del av Fjällrasavels skrivelse här (20-03-12)
Till framställningen har man också bifogat en sammanfattning av Kristina Belfrages intressanta avhandling ”Integrating Food Production and Biodiversity – Energy and Scale Issues in Implementation” (2014) Ta del av denna sammanfattning här (sv)
I samband med framställan till departementet har man också fått stöd i sakfrågorna från SLU genom Centrum för Biologisk Mångfald samt från WWF Sverige, genom skrivelsen ”Fjällkon är åter en hotad ras!” (20-03-16) Ta del av den skrivelsen här.
2020-01-03 Nu startar ett nytt stort internordiskt projekt om fjällrasen finansierat av Interrreg Nord samt regionmyndigheterna i finska Lappland och Norrbotten. Projektet driv i ett samarbete mellan NordGen – Nordiskt Genresurscenter, södra Danmarks universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet.
Nordfinsk boskap, Svensk fjällko och Sidet Trönder- och Nordlandsfe (STN) har gemensamma rötter och många likheter. De har haft en stor betydelse för överlevnad och samhällsutveckling i de norra delarna av Norden, men antalet djur minskar och de utgör idag hotade raser som riskerar försvinna. Dessa lantraser bär dock en bred genetisk variation som kan vara av värde för livsmedelsförsörjningen i framtiden. Projektet kommer att behandla olika aspekter som kulturhistoria, arkeologiska undersökningar, DNA-kartläggning för att närmare beskriva släktskapen, intervjuer och insamling av historisk dokumentation. Projektet kommer att ha kontakt med berörda parter och lokala företagare. Informationen ska även bearbetas, presenteras och spridas på olika sätt. Läs mera om projektet hos NordGen
Föreningen Svensk Fjällrasavel har kontakt med det aktuella projektet och har lyft in några viktiga frågeställningar; Utveckling av metodiken att kontrollera könskörtelhypoplasi; Utveckling av kunskaperna om mjölkegenskaper såsom de viktigaste kaseinerna samt betalactoglobulin; Utveckla kontaktmöjligheterna mellan fjällko-ägare i Finland, Sverige och Norge. Svensk Fjällrasavel har även lyft fram sitt intresse för de historiska/arkeologiska kunskaperna utifrån fjällrasens invandring österifrån. Dessutom noterar man behovet av att beakta fäbodväsendets historiska inverkan eftersom fjällrasen i alla länder har formats av skogsbete/fäbodbruk.
FSF kommentar: Historiskt har det ju etablerats boskap även på Island, Färöarna och Grönland, sannolikhet närmast från Norge och i samband med invandringen dit under vikingatiden. Islandskon finns också kvar i ganska stort antal i vår tid. Som mycket annat på Nordkalotten har man hittills antagit att fjällrasen har sitt historiska ursprung genom invandring österifrån. Intressant nog så har man i projektet nu också en kontakt med tidigare kartläggning av Jakutsk boskap, alltså från nordöstra Sibirien. Det blir intressant att följa när den samlade kunskapen växer fram i projektet och förhoppningsvis ytterligare kan klargöra fjällrasens ursprung och invandringshistorik, och med det även möjligheten att fördjupa kunskaperna om etableringen av de tidigaste boskapsskötarkulturerna i Norden.
