Uppdaterad 2015-06-01
Det svenska fäbodbruket.
Swedish transhumance
Ja, vad är en fäbod? Och finns det fortfarande fäbodar i Sverige?
Dessa frågor möter vi stundom och det är möjligen förståeligt mot bakgrund av det lilla antal fäbodar som ännu finns kvar i aktivt bruk – endast en bråkdel kvarstår av tidigare många tiotusental fäbodar, mer eller mindre spridda över hela vårt land.
Under det senaste seklet har samhällsförändringar och strukturrationalisering i jordbrukssektorn inneburit en stark minskning av småjordbruken i vårt land. Det finns idag uppskattningsvis mellan 200 och 250 fäbodar i drift i Sverige. Det avser då fäbodar med någon form av från hemgården säsongsvis förflyttad djurhållning med betesdrift i syfte att nyttja naturliga foderresurser i skog och fjäll. Antingen det sker som traditionell drift med frigående djur, eller i mindre skala, med djuren inhägnade kring fäboden. Det senare får dock betraktas som en ohistorisk företeelse då inägomarkerna runt fäboden tidigare användes för ängsslåtter för att bärga vinterfoder. Det finns dessutom ett inte obetydligt antal fäbodar där fastighetsägarna vårdar byggnaderna och i många fall också sköter ängsmarken, men där man alltså inte längre ser sig ha praktiska och/eller ekonomiska möjligheter att hålla fäboddjuren på sedvanligt sätt.
Fäboddriften betraktas och behandlas numera främst som en form av betesdrift och inrymmer i praktiken allt mellan några enstaka får eller getter, hästar eller upp till över hundratalet nötkreatur. Mjölkproduktion och tillverkning av produkter på fäboden blir alltmer sällsynt, det finns kvar på några tiotal fäbodar i landet, ibland också med mjölkleverans till mejeri.
Det historiskt utpräglade syftet med fäbodbruket, att producera säsongsvis lagringsbara mjölkprodukter, finns kvar i mycket begränsad omfattning. Dessa få fäbodar och fäbodbrukare är mycket värdefulla för att vidmakthålla kunskaperna och denna del av det levande kulturarvet. Några av dessa är också öppna för besökare under sommaren – de är väl värda ett besök!
För djupare betraktelse av det svenska fäbodbruket i tid och rum kan vi hänvisa till följande fördjupningar:
Doktorsavhandlingen
Fäboden som politiskt rum: att vara fäbodbrukare i den gemensamma jordbrukspolitiken
Av Camilla Eriksson, Institutionen för stad och land, SLU, Uppsala
What is traditional pastoral farming? The politics of heritage and ”real values” in Swedish summer farms (fäbodbruk). Camilla Eriksson (Pastoralism: Research, Policy and Practise 2011, 1:25. Pastoralism Journal)
Perspektiv på säterbruk och fritt skogsbete av Kelvin Ekeland (2006)
Vad är en fäbod? Ett försök att definiera ett begrepp av Jesper Larsson (Bebyggelsehistorisk Tidskrift BHT, nr 45-2003, eng summary)
För vidare beskrivningar, se även
Wikipedia Fäboddrift
Wikipedia Transhumance
Här hittar du en informationsfolder om svenskt fäbodbruk. Sprid den gärna vidare!
