Fäbodriksdagen som begrepp utgör en regelbundet och mest varje år återkommande öppet forum, en nationell sammankomst, ”Fäbodriksdag”, för alla som är intresserade och berörda av fäbodkultur, kulturarvet med utmarksbete och levande fäbodbruk samt tillhörande traditioner och sedvänjor. Syftet med denna sammankomst är information, diskussion och öppen dialog kring aktuella och angelägna frågor för fäbodbruket, fäbodbrukarna och fäbodkulturen samt för att träffas under trevliga former. Fäbodriksdagens beslutsmandat utgår enbart från de personer som samlats vid det aktuella tillfället. Det finns ingen formell anknytning till varken förbundet (FSF) eller till någon annan fäbodförening, men fäbodriksdagen kan förstås vid behov adressera beslut eller frågor till dessa eller till annan part i samhället. Fäbodriksdagarna utgör därmed ett fristående forum för tankar och idéer, diskussion, förankring och nätverkande i en bredare krets av fäbodbrukare, aktiva i fäbodrörelsen och tillsammans med andra parter och personer som är intresserade av fäbodbruk och fäbodkulturen med alla dess yttringar, värden och möjligheter, nu och i framtiden.
Det måste också erinras om att Fäbodriksdagarna som företeelse har sitt ursprung i den tid några årtionden tillbaka när det inte fanns någon gemensam organisatorisk plattform som förenade de regionala och lokala fäbodföreningarna, den funktion som nu FSF växer in i. Fäbodriksdagen utgjorde därmed ursprungligen det årliga forum när fäbodbrukarna kunde mötas och diskutera övergripande och aktuella frågor och angelägenheter samt ta beslut om eventuellt agerande. Fäbodriksdagarna som forum lever dock fortfarande kvar närmast som en institution, och det genomförs alltså i princip varje år en fäbodriksdag någonstans i landet. Vid varje Fäbodriksdag genomförs också formella s k ”Fäbodriksdagsförhandlingar”.
