2018-04-19/20 Fäbodbrukarna medverkar i genomförande av en kunskapskonferens för information och dialog kring förutsättningar och vilkor för förvaltningen av det nordsvenska kulturlandskapet, dess historik, värden, möjligheter och framtid. Kulturlandskapet och de nordsvenska brukarsamhällenas traditionella kunskaper utgör en resurs för primärproduktion av inte minst mjölk och kött men även andra produkter, förvaltningen av biologisk mångfald, landskaps- och upplevelsevärden och det ger liv och innehåll och skapar mervärden åt de lokala bygderna, även genom lokal produktförädling och för turistisk utveckling.

Alltför ofta möts vi dock av det förledande begreppet ”vildmark” när det talas om norra Sverige och nordliga delar av Skandinavien. Förledande därför att det faktiskt handlar om ett historiskt kulturlandskap som mer eller mindre har präglats av människans olika aktiviteter genom årtusenden, inte minst extensiv betesdrift med renar, nöt och får men även getter och hästar. Detta är miljön som bland annat har format de svenska fjällkorna, lapp- och jämtgetterna, klövsjö- och åsenfår samt den nordsvenska hästen.

Framförallt beroende av de klimatiska förutsättningarna uppvisar de norra delarna av landet, såväl kust- skogs- och inland samt fjälltrakterna, en särskildhet och annorlunda miljöer, växt- och djursamhällen som i mycket avviker från övriga och sydligare belägna delar av landet. Kanske är det svårtolkat utifrån urbana perspektiv? Kanske sker det av okunskap? Eller kan där rent av finnas en annan agenda för framtiden? Oavsett orsak är det förödande för berörda folkgrupper och deras traditionella näringar när landskapet mer eller mindre kan beskrivas felaktigt och förledande  vilket därmed kan bidra till felaktiga beslutunderlag för politik och förvaltning.

Därmed ifrågasätts och osynliggörs också lokala samhällen och historiskt förankrade brukargrupper i sitt ursprungliga kulturlandskap. I vårt tämligen genomreglerade samhällssystem finns dock inga större frizoner där folk och kulturer kan överleva på sikt utan samhällelig acceptans, skäliga vilkor och ett konkret tillgängligt livsrum. Detta gäller förstås även för fäbodbruket och fäbodbrukarna. Mot denna bakgrund medverkar vi till att arrangera denna konferens i samverkan med ett antal andra aktörer i syfte att lyfta fram kunskap om förutsättningar, problem, behov och möjligheter för såväl berörda brukarkategorier som för samhällsutveckling i norra Sverige. Avsikten är att initiera en diskussion, sprida information och öka kompetensen samt lägga en grund för vidare samverkan kring villkor, regelverk och insatser för att bevara och utveckla dessa värden och möjligheter med det nordsvenska kulturlandskapet och för berörda brukargrupper som en resurs för en hållbar samhällsutveckling och som en grundläggande tillgång för regional utveckling.

Konferensen genomförs i Östersund torsdag-fredag 19-20 april 2018. Se vidare slutlig inbjudan (2018-01-31), program och praktisk information här

 

2017-10-18  I en avhandling vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Managing mountains, past and present conditions for traditional summer farming and Sami reindeer husbandry in northern Scandinavia, har Weronika Axelsson Linkowski undersökt förutsättningarna för fortsatt fäbodbruk och renskötsel idag. Avhandlingen visar att både fäbodbruket och renskötseln står inför stora utmaningar idag. Några av dessa utmaningar är gemensamma, medan vissa skiljer sig mellan dessa två typerna av nordlig pastoralism.

Fäbodbrukarnas utmaning handlar dels om det administrativa regelverk som påverkar verksamheten och som lönsamheten är helt avhängig. Ökande rovdjurspopulationer är också en stor utmaning. Historiskt betalade staten ut ersättning för varje dödad björn och varg, vilket ledde till att dessa mer eller mindre försvann från de svenska skogarna. Nu ökar rovdjursantalet i Sverige, vilket oroar även fäbodbrukarna.

Ett centralt begrepp i avhandlingen är TEK, traditionell ekologisk kunskap. Den traditionella kunskapen om naturen, som både fäbodbrukare och samiska renskötare besitter och använder sig av, omnämns i konventionen om biologisk mångfald som kunskaper och sedvänjor som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald. Men den traditionella kunskap om hur de biologiska naturresurserna har använts riskerar att försvinna när förutsättningarna för traditionell markanvändning undergrävs.  Se vidare information på SLU hemsida        Avhandlingen finns att hämta här

2016-11-14  Föreningens remissvar till Näringsdepartementet på de fyra underlagsrapporterna till arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram.

Det går att ta del av remissen och underlagsrapporterna, samt att följa det fortsatta arbetet med det nationella skogsprogrammet via Näringdepartementets särskilda hemsida för Skogsprogrammet . Samtliga remissvar finns tillgängliga här