2020-01-03 Nu startar ett nytt stort internordiskt projekt om fjällrasen finansierat av Interrreg Nord samt regionmyndigheterna i finska Lappland och Norrbotten. Projektet driv i ett samarbete mellan NordGen – Nordiskt Genresurscenter, södra Danmarks universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet.

Nordfinsk boskap, Svensk fjällko och Sidet Trönder- och Nordlandsfe (STN) har gemensamma rötter och många likheter. De har haft en stor betydelse för överlevnad och samhällsutveckling i de norra delarna av Norden, men antalet djur minskar och de utgör idag hotade raser som riskerar försvinna. Dessa lantraser bär dock en bred genetisk variation som kan vara av värde för livsmedelsförsörjningen i framtiden. Projektet kommer att behandla olika aspekter som kulturhistoria, arkeologiska undersökningar, DNA-kartläggning för att närmare beskriva släktskapen, intervjuer och insamling av historisk dokumentation. Projektet kommer att ha kontakt med berörda parter och lokala företagare. Informationen ska även bearbetas, presenteras och spridas på olika sätt. Läs mera om projektet hos NordGen

Föreningen Svensk Fjällrasavel har kontakt med det aktuella projektet och har lyft in några viktiga frågeställningar; Utveckling av metodiken att kontrollera könskörtelhypoplasi; Utveckling av kunskaperna om mjölkegenskaper såsom de viktigaste kaseinerna samt betalactoglobulin; Utveckla kontaktmöjligheterna mellan fjällko-ägare i Finland, Sverige och Norge. Svensk Fjällrasavel har även lyft fram sitt intresse för de historiska/arkeologiska kunskaperna utifrån fjällrasens invandring österifrån. Dessutom noterar man behovet av att beakta fäbodväsendets historiska inverkan eftersom fjällrasen i alla länder har formats av skogsbete/fäbodbruk.

FSF kommentar: Historiskt har det ju etablerats boskap även på Island, Färöarna och Grönland, sannolikhet närmast från Norge och i samband med invandringen dit under vikingatiden. Islandskon finns också kvar i ganska stort antal i vår tid. Som mycket annat på Nordkalotten har man hittills antagit att fjällrasen har sitt historiska ursprung genom invandring österifrån. Intressant nog så har man i projektet nu också en kontakt med tidigare kartläggning av Jakutsk boskap, alltså från nordöstra Sibirien. Det blir intressant att följa när den samlade kunskapen växer fram i projektet och förhoppningsvis ytterligare kan klargöra fjällrasens ursprung och invandringshistorik, och med det även möjligheten att fördjupa kunskaperna om etableringen av de tidigaste boskapsskötarkulturerna i Norden.