2018-04-19/20 Fäbodbrukarna medverkar i genomförande av en kunskapskonferens för nätverksbyggande, kunskapsspridning och kompetensutveckling kring förutsättningar och villkor för förvaltningen av det nordsvenska kulturlandskapet, dess historik, värden, möjligheter och framtid. Kulturlandskapet och de nordsvenska brukarsamhällenas traditionella kunskaper utgör en resurs för primärproduktion av inte minst mjölk och kött men även andra produkter, förvaltningen av såväl kulturarv och biologisk mångfald som landskaps- och upplevelsevärden samt ger liv och innehåll och skapar mervärden åt de lokala bygderna som attraktiv livsmiljö, genom lokal produktförädling och för turistisk utveckling. Konferensen behandlar därmed också grundläggande villkor och förvaltning av naturbetesmarker och övriga naturliga fodermarker.

Med perspektiv på situationen för småjordbruk/fjälljordbruk och fäbodbruk i den norra delen av landet finns det enligt vår mening ett behov av synliggörande och information kring grundläggande fakta, förutsättningar och möjligheter rörande brukarkulturer och betesbaserad produktion i norra delen av landet. I många avseenden ligger grundläggande fakta och värden i en historisk historisk skugga, rentav på väg in i glömska. En besvärande osynlighet som i sin tur medför att dessa frågor och värden och potentialer för utveckling inte behandlas på erforderligt sätt inom förvaltningsmyndigheterna. Detta gäller bland annat miljömålsarbetet. Det gäller också det ständigt pågående arbetet genom de etappvisa landsbygdsprogrammen, vilka i och för sig stadfästs av EU-kommissionen, men om inte heller KOM får relevanta fakta som utgångspunkt för analys, resurstilldelning, medelsfördelning och prioriteringar så blir ju förstås resultaten därefter. Det blir alltså en negativ spiral, som därmed systematiskt och över tid missgynnar norra Sverige i dessa avseenden. Det är vår mening att denna negativa spiral behöver brytas och vändas till en positiv utveckling. Det är också vår förhoppning att det kan ske genom nätverksbyggande, kunskapsspridning och kompetensutveckling.

Konferensen utgör ett kompletterande forum för att belysa det nordsvenska naturbetesmarkerna och övriga naturliga fodermarker. Konferensen utgör därmed en kompletterande insats till de senaste årens tre tidigare konferenser kring naturbetesmarker i Sverige som genomförts, dels i Stockholm genom KSLA, dels i Jönköping efter initiativ från Stockholms universitet.
Den senaste aktiviteten på KSLA genomfördes i februari 2017, dokumentation finns i följande länk
http://www.ksla.se/aktivitet/workshop-angs-och-hagmarker/
Aktiviteten i Jönköping genomfördes i mars 2017, dokumentation finns i följande länk https://sites.google.com/view/naturbete2017/hem
Gemensamt för dessa aktiviteter är att fakta, förhållandena och behov i norra delen av landet blir såväl relativt som faktiskt ofullständigt behandlade och beskrivna. Därmed riskerar vi också att ytterligare befästa den tidigare relaterade ogynnsamma obalansen för norra Sverige vad avser kunskapunderlagen för övergripande beslut i politiken och i fråga om om resurstilldelning, -fördelning och prioritering.
Denna situation motiverar också en särskild belysning av det nordsvenska kulturlandskapet, med dess speciella naturbetesmarker och övriga naturliga fodermarker.

Alltför ofta möts vi också av det förledande begreppet ”vildmark” när det talas om norra Sverige och nordliga delar av Skandinavien. Förledande därför att det faktiskt handlar om ett historiskt kulturlandskap som mer eller mindre har präglats av människans olika aktiviteter genom årtusenden, inte minst extensiv betesdrift med ren, nöt, får och get, men även häst. Detta är miljön som genom tiderna och bland många andra lokala raser har format tamrenen, fjällkon, lapp- och jämtgeten, klövsjö- och åsenfår samt den nordsvenska hästen. Framförallt beroende av de klimatiska förutsättningarna uppvisar de norra delarna av landet, såväl kust- skogs- och inland samt fjälltrakterna, en särskildhet och annorlunda miljöer, växt- och djursamhällen som i mycket avviker från övriga och sydligare belägna delar av landet. Möjligen är det svårtolkat utifrån urbana perspektiv. Kanske kan det finnas en okunskap. Eller kan där rent av finnas en annan agenda för framtiden? Oavsett orsak är det förödande för berörda folkgrupper och deras traditionella näringar när landskapet mer eller mindre kan beskrivas felaktigt och förledande  vilket därmed kan bidra till felaktiga beslutunderlag och utgångspunkter för politik och förvaltningsmyndigheter. Därmed ifrågasätts och osynliggörs också lokala samhällen och historiskt förankrade brukargrupper i sitt ursprungliga kulturlandskap. I vårt tämligen genomreglerade samhällssystem finns dock inga större frizoner där folk och kulturer kan överleva på sikt utan samhällelig acceptans, skäliga villkor och ett konkret tillgängligt livsrum. Detta gäller förstås även för fäbodbruket och fäbodbrukarna.

Mot denna bakgrund medverkar vi nu till att arrangera denna konferens i samverkan med ett antal andra aktörer i syfte att lyfta fram kunskap om förutsättningar och problem samt behov och möjligheter för bland annat oss som berörd brukargrupp samt för samhällsutvecklingen i norra Sverige. Avsikten är att initiera en diskussion, sprida information och öka kompetensen samt lägga en grund för vidare samverkan kring villkor, regelverk och insatser för att bevara och utveckla dessa värden och möjligheter med det nordsvenska kulturlandskapet och berörda brukargrupper som en grundläggande tillgång för regional utveckling, och som resurs för en hållbar samhällsutveckling.

Konferensen genomförs i Östersund torsdag-fredag 19-20 april 2018. Se vidare slutlig inbjudan (2018-01-31), program och praktisk information här

 

2017-10-18  I en avhandling vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Managing mountains, past and present conditions for traditional summer farming and Sami reindeer husbandry in northern Scandinavia, har Weronika Axelsson Linkowski undersökt förutsättningarna för fortsatt fäbodbruk och renskötsel idag. Avhandlingen visar att både fäbodbruket och renskötseln står inför stora utmaningar idag. Några av dessa utmaningar är gemensamma, medan vissa skiljer sig mellan dessa två typerna av nordlig pastoralism.

Fäbodbrukarnas utmaning handlar dels om det administrativa regelverk som påverkar verksamheten och som lönsamheten är helt avhängig. Ökande rovdjurspopulationer är också en stor utmaning. Historiskt betalade staten ut ersättning för varje dödad björn och varg, vilket ledde till att dessa mer eller mindre försvann från de svenska skogarna. Nu ökar rovdjursantalet i Sverige, vilket oroar även fäbodbrukarna.

Ett centralt begrepp i avhandlingen är TEK, traditionell ekologisk kunskap. Den traditionella kunskapen om naturen, som både fäbodbrukare och samiska renskötare besitter och använder sig av, omnämns i konventionen om biologisk mångfald som kunskaper och sedvänjor som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald. Men den traditionella kunskap om hur de biologiska naturresurserna har använts riskerar att försvinna när förutsättningarna för traditionell markanvändning undergrävs.  Se vidare information på SLU hemsida        Avhandlingen finns att hämta här

2016-11-14  Föreningens remissvar till Näringsdepartementet på de fyra underlagsrapporterna till arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram.

Det går att ta del av remissen och underlagsrapporterna, samt att följa det fortsatta arbetet med det nationella skogsprogrammet via Näringdepartementets särskilda hemsida för Skogsprogrammet . Samtliga remissvar finns tillgängliga här