Author Archives: Victoria

Kan mer betade marker och skogar påverka vår livsmedelsförsörjning och gynna den biologiska mångfalden? Hur ser livsmedelsproducenterna på fäbodbete?
Vi diskuterar mervärden för både kött- och mejeriprodukter från fäboden under två träffar i Gävleborgs län den 3 och 21 november. Du som har fäbod idag, funderar på ny verksamhet inom fäbodbruk eller intresserad av frågorna i allmänhet välkomnas att delta på våra träffar.
Se hela inbjudan med information om anmälan här.

Se även vidare mer information på GFF webbsida här

Förbundet har lämnat ett remissvar till regeringskansliet angående den nationella planen för björn, järv, varg och lo.
Läs det på vår sida ”Viltförvaltning”.

Eldrimner driver våren 2022 till våren 2023 ett projekt där de tillsammans med fem gårdar undersöker och testar metoder för framställning av säker obehandlad (opastöriserad) mjölk. För utbildningsinsatser, handledning och kompetens inom området svarar veterinär Anna Catharina Berge. Hon har lång erfarenhet från USA och Europa där hon arbetat med att utbilda både producenter och konsumenter. Tillsammans med forskaren Ton Baars har hon medverkat i olika studier på ”raw milk”. Birgitta Sundin, Branschansvarig mejeri på Eldrimner är projektledare.

Läs mer på Eldrimners hemsida

Här kan du även se Birgitta Sundins bildspelspresentation som hon framförde på Fäbodriksdagen i Älvdalen 23-25/9 2022.

Vi uppmanar alla att filma på fäbodarna denna sommar. Vi, d v s Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk, FSF, arbetar ju med att göra en ansökan till UNESCO om att bli ett immateriellt kulturarv på den representativa listan tillsammans med Norge. Till ansökan ska en film bifogas som speglar verksamheterna.

Så nu vill vi väldigt gärna ha dina filmer från sommarens fäbodliv!
För mer information, klicka här.

Anna Jamieson från föreningen Naturbeteskött i Sverige har tillsammans med Anna Hessle från Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en kunskapsöversikt om de hinder och möjligheter, ur ett lantbrukarperspektiv, som finns för att öka antalet nötkreatur, får och hästar på svenska naturbetesmarker och därmed den betade arealen. Rapporten heter ”Hinder och möjligheter för ökad naturbetesdrift ur ett lantbrukarperspektiv – en kunskapsöversikt”.
FSF har även skrivit ett PM till denna rapport, som tyvärr inte fått så stort genomslag som önskats i själva rapporten, men som kommit och kommer till användning även i andra sammanhang för att belysa hinder och möjligheter för ett ökat naturbete, samt även för att definiera begreppen skogsbete/naturbete/naturmarksbete/utmarksbete.

Regeringen ger Statens Jordbruksverk i uppdrag att överlämna förslag till Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 till Europeiska Kommissionen.

Uppdrag och rapport kan läsas här

Jordbruksverket har nu kommit med en rapport som heter Definitioner av betesmark i landsbygdsprogrammet. Rapporten är en del av utvärderingen av landsbygdsprogrammet 2014–2020 med data från åren 2009–2014 och 2015–2020. Syftet med rapporten är att undersöka om förändringen i definitionen av vad som är en betesmark har ändrat förutsättningarna och villkoren för att få stöd för att sköta och bevara betesmarker.
Utvärderingen tittar därmed på vad som har omfattats av betesmarksstöden och hur stöden bidrar till att bevara betesmarker och dess värden.

Samtidigt pågår förberedelser inför att jordbrukspolitiken ska förnyas 2023 (CAP). Det Jordbruksverket vet i nuläget kan läsas på deras sida Stöd till jordbruket och landsbygden 2023–2027.

Riksantikvarieämbetet, SLU – Centrum för biologisk mångfald, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har kommit med en ny vägledning för skötselplanering i skogsbetesmarker, vilken kan läsas här.

FSF har skrivit ett öppet brev till politiker på lokala, regionala och centrala nivåer med anledning av att exploateringsturismen skapar problem i förutsättningarna för ett traditionellt fäbodbruk.
Här kan du läsa brevet.
Fler skrivelser som FSF har formulerat kan du bland annat se på vår sida ”Skrivelser”.

På begäran av Naturvårdsverket lämnar Viltskadecenter härmed följande rekommendationer beträffande bidrag och ersättningar för rovdjursangripna tamdjur enligt Viltskadeförordningen 2001:724, 11 och 12 §§ samt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2018:5 (konsoliderad med ändringsföreskrifter NFS 2019:4).

Antologin Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor (red. Håkan Tunón och Klas Sandell) har blivit framtagen på initiativ av Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, under Naturvårdsverket. 

I boken beskriver fler än 50 forskare olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster, och utifrån sin verksamhet exemplifierar och reflekterar de över vad naturen betyder för Sverige. Boken är tvärvetenskaplig och vänder sig därmed både till en bred allmänhet och till forskare som vill bilda sig i ämnen som de själva inte är fackkunniga i. Den är särskilt relevant för alla som på något sätt professionellt intresserar sig för hållbar utveckling.

Boken innehåller 26 längre kapitel och 27 uppslag skrivna av svenska forskare med olika ingångar till och kunskaper i ämnet biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Många av författarna är ledamöter i Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Samtliga kapitel och uppslag finns även att läsa på SLU:s webbsida.

De regionala skogsprogrammen börjar nu ta form. Fäbodbruket finns med.
Ta gärna upp frågan i de regionala fäbodföreningarna och var med i utformandet av handlingsplaner.
Läs mer här på vår sida om skogsbruk.

Vi har det otroligt sorgliga beskedet att efter en tids sjukdom avled Kenneth Johansson i sitt hem, omgiven av sin familj, natten mellan lördagen 31 juli och söndagen 1 augusti. Kenneth blev 65 år gammal.

Vi i förbundet sörjer inte bara en engagerad och driven ordförande, med en gedigen meritlista i bagaget, utan minns också Kenneths värme, generositet och sociala förmåga. De styrelsemöten som hölls i hans och hustruns sommarstuga utanför Linghed omgavs av denna positiva atmosfär och vi som fått förmånen att delta kommer säkerligen att minnas just dessa möten som extra speciella.

Vi har så otroligt mycket att tacka Kenneth för. Hur han under sin alltför korta tid som ordförande i FSF lyckades samla fäbodrörelsen, öka medlemsantalet och få oss att stå starkare och mer samlade än någonsin. Kenneth kommer att lämna ett stort tomrum efter sig. Men förbundet ska fortsätta i hans anda. I den närmaste framtiden är det mycket som kommer att hända; extra årsmöte, fäbodriksdag, fortsatt arbete med nomineringen till immateriellt kulturarv.
Vi kommer inte att stanna upp.
För vi är övertygade om att Kenneth hade velat att vi fortsatte på den utstakade vägen.
För han brann för fäbodbruket.
Och det gör vi också.
Men nu stannar vi upp bara för ett ögonblick och skickar våra varmaste tankar till de närmast sörjande.
Sänder vårt tack för att förbundet fick så mycket av Kenneths sista tid här på jorden.

Vi gratulerar vår styrelseledamot Jennie Tiderman-Österberg som nu har fått motta utmärkelsen Årets Näverlur 2021!

Jennie Tiderman-Österberg, musikantikvarie på Dalarnas museum, bidrar återigen till att sätta kulningens vidsträckta toner på den svenska kulturskattens karta. Läs mer, och hitta även tidigare artiklar, på vår sida Fäbodbruket i media.

Några i FSF:s styrelse har skrivit ett debattinlägg om att det borde vara enklare att få sälja opastöriserad mjölk. Inlägget som har publicerats i bl a ATL kan läsas via vår sida ”Fäbodbruket i media”

För fem år sedan kom Baqer Mosawi till Sverige från Afghanistan. Sedan ett par år tillbaka driver han en fäbodverksamhet i Dalarna som egenföretagare. Nu står det klart att han ska utvisas.

Läs artikeln om Baqer i ATL. Det finns även en namninsamling på skrivunder.com som bl a ska skickas till Kommittén för framtida svensk migrationspolitik. FSF har också gjort en skrivelse till Kommittén för framtida svensk migrationspolitik. Skrivelsen har även skickats till Utredningen om arbetskraftsinvandring, Justitiedepartementet och Migrationsverket.

10 augusti genomfördes en fäbodträff för riksdagsledamöter på dalabänken samt kommunalråd. Sju av tio ledamöter kom och tre av fyra inbjudna kommunalråd kom (Rättvik, Mora, Orsa). Tin Gumuns visade  runt på Karl-Tövåsens fäbod på ett proffsigt och trevligt sätt. Viktigast är att hon kunde förmedla vilka utmaningar som fäbodbrukandet står inför. Hon bjöd även på fäbodfika och kolbulle. Ordförande i FSF, Kenneth Johansson, samt Olle Berglund (v ordförande) och Ingela Kåreskog (styrelseledamot) gick igenom vad FSF arbetar med och vilka förslag och önskemål vi har på beslutsfattarna. Kenneth delade ut ett PM som kan läsas här.

Sammantaget en mycket lyckad träff, många frågor ställdes och våra förtroendevalda antecknade flitigt för att följa upp i olika sammanhang. Ambitionen är att genomföra motsvarande träff i ett annat län med fäbodar nästa år. FSF:s tidning var representerad på plats genom Olle Berglund och Hällpetters Maria Bergström, liksom journalister från tidningen Dalabygden (här kan artikel läsas) respektive Dalarnas Tidningar/Falu-kuriren.

Sofia Portström har skrivit en uppsats med titeln Fäbodbruk – “Det magiska mötet mellan natur och kultur”: En fenomenografisk studie om fäbodbruk ur brukarnas perspektiv.

Uppsatsen har skrivits på kursen Miljövetenskap, på Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik vid Södertörns Högskola, 2019 Den är ett självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen) och finns i fulltext i det digitala vetenskapliga arnivet DiVA.

Abstract:
Fäbodbruk bidrar såväl med kulturhistoriska värden som med positiva effekter på den biologiska mångfalden. Bilden av vad dagens fäbodbruk innebär varierar dock och ingen allmän definition finns. I och med bristen på definition uppstår en konflikt: Bör fäbodbruket bevaras för dess kulturhistoriska värde genom att det ska se ut precis som förr, eller ska det bevaras för dess värde för den biologiska mångfalden? Idag är det myndigheternas bild av fäbodbruk som styr vilka fäbodar och värden som beviljas ekonomiskt stöd. Detta innebär att fäbodbruket riskerar att definieras och utvecklas utifrån myndigheternas bild, inte av den bild brukarna själva har som är baserad på historisk och bevarandevärd kunskap. Syftet med denna studie är således att belysa fäbodbruket som företeelse och som verksamhet utifrån brukarens perspektiv. För att få fram den bild fäbodbrukarna själva har av fäbodbruk används en fenomenografisk metod för att analysera intervjuer av fäbodbrukare med varierande bakgrund och verksamhet. Studiens resultat påvisar att dagens fäbodbruk varierar vad gäller verksamhetens utformning. Den gemensamma nämnaren är att det rör sig om småskalig djurhållning där sommarbetet sker på utmarkerna bortom hemgården dit brukaren flyttar med djuren på sommaren. Fäbodbruk är inget som traditionellt sett är något som gett en ekonomisk vinning och knappast heller ger idag. Fäbodbrukarna är snarare eldsjälar som tror på ett högre syfte kring det de gör. Avsaknandet av definition är något som påverkar dem först vid kontakt med myndigheter av vilka de möts av okunskap. Brukarna anser att fäbodbruket har ett kulturhistoriskt värde men att fäbodbruket även hör till framtiden i och med en ökande miljömedvetenhet och klimatförändringar.